Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrus Ionæ Angermannus och uppgiften om Heming Gadhs bok de Pastore. Af Richard Steffen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Petrus Jonæ Angermannus. 23
Några retoriska praktstycken finner man aldrig hos Petrus Jonæ.
I stället har han ett annat sätt att lifva upp sina predikningar,
nämligen genom att exemplifiera sina satser med små historier.
Wieselgren citerar en af dessa anekdoter, som han finner så vacker, att
den ger honom anledning till det kanske något malplacerade
utropet: »Hvilket svalg är ej befästadt mellan ett sådant tidehvarf och
virabordens!»
genom det oupphörliga återvändandet af samma figur, hvarjämte predikanten ofta
faller ur tonen och sjunker från det grandiosa till det platta, såsom man kan
se af följande fullständigare utdrag:
Först wij Präster och Herrens tienare . . . wij mågbom wäl gråta och
klagha oss, ty then är borte, som näst Gudh haffuer hållit oss säker och frij
Predikstool..........................................
Tu Vpsala Academia, i Kyrkior och Scholar öffuer hela Riket, sörier och seer
ynkeligha vth, ty then är borte, som näst Gudh edher mz lärda män och troghna
lärare, medh Frijheeter och vppehelle försorgdt haffuer. Och serdeles i
Dom-kyrkior och Domkyrkio Scholar, håller vp medh Music och glädhie sång, ty then
är borte, som edher öffuer andra kyrkior och Scholar myckit anseedt och
befordrat haffuer.
I snelle och kloke Köpmän, som allestädhes weten sökia winning och
förtienst, warer nw icke så rwmtalige, vthan mumier och tåler sachta medh hwar
andra, ty then är borte, som edher frij Pass och säker leigd til siöö och sand på
alla edhra reesor hållit haffuer, at j oröffuade til och ifrån marknader draghne
ären, oanseedt i therföre en Twll penning eller twå til edhert och edhre eghnes
förswar haffuen göra och vthgiffua most.
Slår idher på lenderna och legger henderna tilsamman i idhige och
konstrike handtwärkzmän. Ty i haffuen mist then edher elskat och allestädhes edher
läghenheet haffuer förbätra welat. Oansedt för thetta stora krighet icke så alt
haffuer kunnat i werket stellas.
Rijffuer edher i huffudhet och rusker edher i träghne och arbetesamme
Bönder ock åkermän, Ty han ligger nw och hwilar sig o. s. v..............
I Tappre Soldater och raske hoffman, legger bort edhra Fiädhrar, feller nidh
idhor Swärd och Musketer och dragher edhra spetzar longdt effter idher, spenner
löst idra Trummor och slår dumdt uppå them. Ty i haffuen mist o. s. v......
Ja tw Edle och Frijmodighe Adels och Riddersman, lägg aff tine bunta och
Brokata klädher, bindt sindel om hatten, dragh longa och swarta Sorghaklädher,
Ty han hwilar sig här o. s. v...............................
Ja i kräselighe Qwinnor och frwer medh the Spädha Jungfrwer, löser aff
bältet, legger aff idhra högtidhesklädher, dragher säcker vppå, och setter edher
i stofftet. Ty hwar är nw then, som edher medh Guld, Silke och Skärdook klädt
haffuer, then edhre klädher medh Snören och Possemente besatte o. s. v......
I Gatur och almennewäghar, wäxe på idher näslor och Törnebuskar, Ty
then är borte o. s. v.
Och först härefter kommer apostrofen till de djupa metallgrufvorna.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
