Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Historiografi och Censur under frihetstiden. Frågan om en rikshistoria om Karl XII. Af G. Hallendorff
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Historiografi och Censur under frihetstiden. 79
flytande af Englands oro öfver den Görtz-Gyllenborgska stämplingen
författade Narr at i ve of the Life and Death of John Ehinholdt Count
Fatkul (tr. London 1717)1 m. fl. Karl själf var på intet vis blind
för den publicistiska verksamhetens betydelse i och för samtidens och
eftervärldens dom öfver hans lifsgärning. Icke allenast lät han sig
angeläget vara att såväl i utlandet som i Sverige sprida pålitliga
berättelser om sina viktigaste krigsbragder2, utan han ägnade äfven
omsorg åt att redan under hans lifstid en sammanhängande historisk
skildring af hans företag skulle komma till stånd. Sedan det blifvit,
honom bekant, att hans kammarherre Gustaf Adlerfeldt af eget
initiativ begynt skrifva en »journal», som tecknade det märkligaste af
händelserna i och vid det svenska högkvarteret, gjorde han sig själf
underrättad om detta arbetes innehåll och fortskridande samt lät
tillställa Adlerfeldt alla slags akter och berättelser, som kunde låta
hans joarnal svälla ut till en verklig krigshistoria3. Säkerligen var
det ock med konungens medgifvande — om ej rent af på hans
uppmaning — som Adlerfeldt år 1707 lät publicera ett utdrag af sina
gjorda samlingar i skriften Warhaf ter Entwitrff Der Krieges- Thaten
Carls XII*. Det stora ryska tåget med dess olyckliga utgång satte
ett tvärt slut på dessa historiografiska arbeten i konungens
omgifning. De hopade svårigheterna gåfvo annat att tänka på än
penn-fäkterier, och nederlag och lidande hade ja ej samma eggande för-
1 Uppgiften om Defoês författarskap har jag erhållit genom Halket &
Lainé, Dictionary of the anonymous and pseudonymous Utterature of Great
Britain. Warmholtz i Bibliotheca Historica Sveo-Gothica anmärker vid n:o
5507: »Tillfället, wid hvilket denna Engelska Skrift utgafs, är märkwärdigt.» Att
Defoe ännu år 1717 nyttjades af den|engelska regeringen för politiska syften,
framgår af artikeln Defoe i Encyclopedia, Britannica, VII.
2 Flere dylika vet man bestämdt hafva utgått från konungens läger, särskildt
En Officerares utförlige Relation, om den Bataillen och härlige Seger, som
Hans Kongl. Maj:t af Sverige vid Clissova erhållit.. Enligt Adlerfeldt, Histoire
Militaire, I s. 158 (Pariser-uppl.) är denna relation skrifven af öfverstelöjtnant
Ehrenschantz, »qui fut toujours proche de Roi pendant tout le temps de 1’action.»
Jfr härmed Karl XILs ord till rådet, då han underrättar det om denna seger:
. . »som I framdeles af relationerne, hvilka däröfver skole varda författade,
omständligare varde förnimmandes i allt» — Historiska Handlingar, II s. 187.
3 Detta enligt företalet till Adlerfeldt, Histoire Militaire de Charles XII,
tr. Amstd. 1740 (i 4 delar) och Paris 1741 (i 3 delar) samt sedermera äfven på
tyska. ] Editionen verkställdes af G. Adlerfeldts son Karl Maximilian Emanuel
Adlerfeldt, hvilken äfven skrifvit nämnda företal. Dettas uppgift, att konungen på
nämndt sätt understödt arbetet, bekräftas genom inre grunder.
4 Kvartformat. Anonymt utgifven utan angifvande af tryckort — numera
ganska sällsynt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
