Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Petrus Lagerlöfs kollegium i svensk metrik. Af Lydia Wahlström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Petrus Lagerlöfs kollegium i svensk metrik. 21
och förf. säger härom endast, att somliga värser börja på
deprimerad, andra på eleverad stafvelse.
I samtliga afskrifter af Dissertatio utom en, som dock tydligen
utgör ett fragment, följer slutligen den förut nämda förteckningen på
författare, som behandlat metrik. Det är den enda del af Dissertatio,
om hvilken man med säkerhet kan veta, att den förskrifver sig från
Lagerlöf själf; den äldsta handskrift, där den förefinnes, är nämligen,
såsom förut är nämdt, daterad 1692.
Efter den förut anförda anmärkningen mot Arvidi (se sid. 3),
nämner Lagerlöf här de äfven af denne begagnade danske författarne
Severin Paulsen (Synopsis prosodiœ Danicœ 1650) och Bertil Knudsen
Aqvilonius [antagl. åsyftas dermed Ad poêticam Danicam deductio
1641], slutligen Petrus Syv, eller som han också kallar sig Septimius,
författare till BetœnJcninger över det Cimbriske Sprog, 1663, hvilka
troligen åsyftas med de här nämde »Gogitationes ad linguam
Danicam.»
Så komma »Auctores Oermanici: den förträfflige skalden Opitz
och Scottelius, som äfven särskildt skrifvit en tysk prosodi, kallad
Sprach-Kunst, hans största arbete»1. Vidare Morhophius, »hvilken
på tyska skrifvit en afhandling om germanskt språk och poesi, som
kan vara oss till nytta icke blott i fråga om tyska, utan äfven i fråga
om svenska och andra värser.» [Naturligtvis åsyftas härmed hans
Unterricht von der Deutschen Sprache und Poesie, 1682]. Slutligen
Harsdörfer, »som ännu i dag lefver i Nürnberg» — en felaktig
uppgift, enär han dog redan 16582.
Af franske författare nämnes endast lexikografen Righelet med
sitt arbete La versification françoise 1671.
Att döma af ofvanstående bibliografi har Lagerlöf gått väl
utrustad till sitt värf att införa den svenska metriken bland
universitetsstudierna. Om resultatet, sådant det nu föreligger i hans
metrik-kollegium, icke motsvarar de förväntningar en dylik lärd apparat kan
uppväcka, så måste man besinna, att Lagerlöfs lärarvärksamhet var
riktad på latinet och lämnade föga tid öfrig för svenskan. Hans
inträsse för modersmålet har i alla fall räckt till att gifva honom
både skaldens och språkmannens betydelse för den svenska literaturen.
1 Utg. i Braunschweig 1641 o. 51. S:s bok Von der deutschen Reim- oder
Verskunst, utgafs i Wolfenbüttel 1645.
2 Sistnämnda anmärkning förekommer dock ej i den 1692 daterade
handskriften och kan sälunda härleda sig från någon bearbetare. — Till följd af de
många missuppfattningarna af namnen har täxten i författarförteckningen varit
synnerligensvår att tyda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
