Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Thorildiana. Af Lauritz Weibull
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Thorildiana. 63
Samma natur, genom samma Iag, gör ait: lif, nöje, smärta,
födas, vara, förgås.
Al smärta är en naturens vink: »gå, njut et nytt lif, en ny grad
och art af varelse: kan nöje!»
Smärtan är stöten af lifvets verkan. Gör! Men ingen verkan
ges utan en stöt, nb. intet nöje, utan från en smärta, et behof.
Men lymlarne i samhället?
I. Sv. Som vargarne i jordrymden: de hafva ramar, och ta.
Men är ej en sena i en vargram, så god som en vers i et
narr-hufvud, en bokstaf med cromelur, &c, hvad människorna kalla en
dygd eller en merit? —
II. Lymmeln åker i vagn. Sv. Et lejon åker icke i vagn; och
är ädlare än en bock som åkte däri. Gå, är i rena naturen, ädelt.
Åka, en löjlighet: rida, som en apa, som sprungit up på en björn-
Äfvenså bo i et stort stenhus — löjeligt. Ligga i en kula, under
et träd, (i rena naturen), ädelt. Men dessa dår-varelser betala både
hus och vagn. Och hafva dem, genom någon dår-dygd.
III. Lymmeln är stor, ärad. Sv. Ja, i en nation af lymlar:
han måste dock vara en stor, förtjent, slug, illustre lymmel: och då
med rätt: — Björnarne behöfva ingen Orpheus: cannibalerna och
huronerna ingen Solon eller Plato. Stutarne ingen Galodier.
Bockarne ingen gudomlig sång. Men en nation af tölpar är detsamma
som en nation af huroner.
IV. I gamla verlden och hos stora och lysande folkslag, svor
man vid en hund; krönte högtideligen och med blomster åsnor; bar
en gås på purpurhyende med gyldne fransar och i allmän ståt. Så
gör man än i dag. Denna hunden är fan eller Gud: åsnorna äro
kungar och biskopar: gåsen är en drottning &c. &c. (At en dum ej
begriper er; är som en hund ej begriper er).
Alt detta är likväl bland människorna — något stort: inbillad
Iag af lif, bestånd och varelse.
V. Oxarne draga, öken släpa, nationerne träla — af samma
rena lag. De anse lidandet mindre, än det stora, de lefva för.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
