Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om de under Gustaf III herskande estetiska åsikterna. - I. De vittra tidskrifternas kritik. Af Otto Sylwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om de under Gustaf III herskande estetiska åsikterna. 69
tidigt afled, fann Gjörwell en ny uppgift för sig i att fortsätta hans
Lärda Tidningar, hvilka sedan 1745 utkommit i oafbruten följd.
Därmed var Gjörwell åter inne på sitt egentliga fält, den literärt
vetenskapliga publicistiken och han utgaf nu från nyåret 1774 under
växlande titlar och med i någon mån växlande plan ända till 1790
en serie »lärda» tidskrifter1, där vitterheten dock icke spelar någon
större roll.
Gjörwells intresse var i grunden riktadt på bibliografien och
lärdomshistorien, och skönlitera turen hade han blott tidtals berört,
liksom han blott från och till gifvit sina äldre publikationer verkligt
kritisk prägel. Numera tycktes han helt lägga kritiken på hyllan;
hans blad fingo alltmer karaktären af blotta samlingar af notiser
och torra referat, där, såsom Gjörwell själf en gång i sin ungdom
sade om Salvius’ Tidningar, »paragraferna [i de anmälda böckerna]
syndlöst uppräknades». Synnerligen mycket är således icke att ur
dem hämta för vårt ändamål, och framför allt får man icke vänta
att i dem finna uttryckt någon bestämd estetisk åskådning.
Af de notiser, som röra främmande vitterhet, innehålla de flesta
— själffallet — nyheter från Frankrike. Under en följd af år
lämnades regelbundet rätt utförliga referat af nya i Paris uppförda
skådespel, och om tidens halfgud Voltaire, så länge han lefde, läsas
ofta småartiklar, hållna i en obligat lofprisande ton. Den engelska
skönliteraturen, liksom ock den danska, ignoreras nästan fullständigt2,
medan däremot den tyska röner mera uppmärksamhet. En
öfversikt af dess tillstånd lämnas under år 1774 af en resande svensk,
som ännu anser nödigt förkunna att Gottsched är alldeles omodern,
medan han berömmer Klopstock och Wieland. Den sistnämde var
nog ock vid denna tid den ende i Sverige mera allmänt kände och
omtyckte tyske författare. Lessing, som ej ens nämnes i brefven,
omtalas annars någon gång på grund af sina teologiska stridsskrifter
och då med ogillande. Om Goethe fick allmänheten här hemma —
så vidt jag känner — sin första kunskap i svenskt tryck genom
följande notis i Stockholms Lärda Tidningar för den 11 april 1776:
1 Titeln var 1774—75 Nya Lärda Tidningar, 1776—80 Stockholms Lärda
Tidningar, 1781—85 Uppfostringssällskapets Tidningar o. s. v., såsom närmare
kan inhämtas af Lundstedts bibliografi.
2 Ar 1782 påträffas några bref från London af en svensk resenär, hvars
jämförelse mellan den engelska och den franska skådespelarkonstens skilda
karaktär är af ganska stort intresse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
