Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till den blandade värsens historia i .Sverige. (Lucidor, Runius, Dalin.) Af A. Åkerblom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidrag till den blandade Yarsens historia
i Sverige.
(LUCIDOR, RUNIUS, DALINS
AF
A. ÅKERBLOM.
Under det karolinska tidehvarfvet kom den efter äldre
mönster stafvelseräknande värsen ur bruk och kvarlefde egentligen
endast i psalmerna. Värsschemata, som fordrade fullständig likhet
uti stafvelseantal hos de svaga taktdelarne i värsens inre samt hos
upptakterna (om sådana förekommo), blefvo så godt som
uteslutande använda. En »fri» meter ville man ej veta af; det
godtyckliga användandet af en eller tvenne (resp. flera) stafvelser i svag
taktdel, två starka taktdelars omedelbara följande efter hvarandra,
det godtyckliga användandet eller utelämnandet af upptakt (en eller
flerstafvig), allt detta undveks med stor omsorg — om undvika är
rätta ordet, när det är fråga om någonting, som man ej ens
ifrågasatte — af författare, hvilka bemödade sig om en vårdad poetisk
stil. Icke ens det af Stjernhjelm efter antika förebilder gjorda
försöket att inom värsraderna på bestämda ställen använda
värs-fötter af omväxlande byggnad vann någon anslutning. Antingen
jamber eller trokéer eller daktyler1 användes; någon blandning
förekom ej gärna.
Emellertid börjar tämligen snart begäret efter att åtminstone i
mindre högtidlig stil få någon större omväxling till stånd att göra
sig gällande hos mera glada naturer. — För denna förändring har
poesin i väsentlig mån att tacka sin frände och kamrat från urål-
1 För bekvämlighetens skull användas här de gamla, på den i uppsatsen
afhandlade tiden brukliga benämningarna på värsens enkla delar, utan att
därmed åsyftas något uttalande i frågan, i hvad män de föreställningar, som
brukade förenas med dessa namn, äro falska eller ej.
Samlaren: XXII. 2
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>