- Project Runeberg -  Samlaren / 22:a årgången. 1901 /
29

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till den blandade värsens historia i .Sverige. (Lucidor, Runius, Dalin.) Af A. Åkerblom

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Bidrag till den blandade värsens historia i Sverige. 29

Öfverensstämmelsen raderna emellan kan räcka genom större
delen af strofen för att mot slutet af densamma ge rum för en
gradvis inträdande förändring. Så i ’Enslig lefnad lycklig i sällskap
med den man älskar’ (III, 81 f.). Intrycket af regelbundenhet i
växlingen förstärkes genom en efter andra betoningen i hvarje rad
infallande manlig eller kvinnlig cesur, hvars förekomst just är det,
som i de rader, hvilka eljes äro daktyliska, förklarar förekomsten af
en enstafvig $vag taktdel. .

Str. 1. Skuggrika vrå || min tillflykt och nöje,
sorlande bäck, 11 mitt sällskap i ro!
Purpradt elände, || sorgtwingadt löje,
får ej hos oss || i stillheten bo.
I wåra tal wi | aldrig | falskhet | röje,
hwad wi | wil je 1 få wi | tro.

Uti två till en menuettmelodi skrifna smådikter ’Wid början af
en riksdag’ (IV, 75) och ’På en äng uti et stort sällskap’ (IV, 88)
förekommer bland de för öfrigt trokaiska raderna ett genom rim
sammanbundet daktyliskt värspar. Den senare dikten må anföras.

Foglar med ert ljufwa läte, ej skulle sjunga.

om min plåga had’ sitt säte Tig då stilla!

i ert bröst: Lät mig grilla,

tro mig, er tunga utan tröst.

I ’Den epicureiska filosofen’ (III, 7—9) förekomma efter fyra
fyrfotade trokaiska rader två korta rader, hvardera bestående af en
daktylisk fot med därpå följande stark taktdel; sjunde raden börjar
med en daktyl, men är för öfrigt trokaisk likasom hela den sista
raden. Dalin sammanskrifver visserligen de två korta raderna och
låter den förra vara orimmad, men strofbyggnadens form framgår i
alla fall tydligt af t. ex. följande strofer:

Str. 1. Lät man wansklighetens laf
narrar stora guldberg lofwa;
lät man lyckan i sitt håf,
folk med fåfäng pragt begåfwa!
Låt gå i fred,
som uti krig:
detta skal ej bekymra mig,
blott at jag får sofwa.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:18:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1901/0037.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free