- Project Runeberg -  Samlaren / 22:a årgången. 1901 /
72

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gessners inflytande på svenska litteraturen. Af Hilma Borelius

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

72 Hilma Borelius,

Utom ofvan omtalade bidrag i Allm. Tidningar skref
Fischerström en af Gessners manér påverkad prosadikt öfver sin aflidna
väninna Hedv. Gharl. Nordenflycht, tryckt i Sv. Magazinet 1767 och
Allm. Tidn. 1770.

En kort tid utgaf Fischerström en tidskrift kallad Uen enfaldige
Naturforskaren, som afsåg att gifva grundlig handledning och goda
råd i praktiskt landtbruk, trädgårdsskötsel och därmed besläktade
ämnen, men där de fackmässiga artiklarne ofta inleddes af långa
poetiska utgjutelser öfver naturens skönhet. Ibland upptogs ett helt
nummer af sådana. Fischerström hade några år före denna tidskrifts
utgifvande slagit sig på landtbruk, hvilket han tyckes ha bedrifvit
på ett lika poetiskt sätt, som herdarne i idyllerna vaktade sina
hjordar, men tyvärr ej med samma framgång som de.

Ett talande exempel på, hur införlifvad Fischerström var med
den arkadiska fantasivärlden, är det, att han i en uppsats om
människans sinnen (i Den enfaldige Naturforskaren) tar sina mera
poetiska än praktiska exempel på synsinnets betydelse ur denna värld.
Ett af Naturforskarens sista nummer fylles af en lång skildring af
vårens utveckling, hvilken afslutas med en arkadisk situationsbild,
där Gjörwell förekommer under namnet Melidor.

För ett rätt bedömande af Gessners plats i 18:de århundradets
litterära utvecklingshistoria är det af vikt, att vi konstatera, det
bägge våra förnämsta Sturm er und Dränger — Thorild och Lidner
— i ungdomen stått under hans inflytande och funnit en dem
tillfredsställande näring för sin känsla i hans skrifter.

Hvad beträffar den manligt kraftige, stort anlagde Thorild —
af naturen reformator och filosof —, torde makten af Gessners
inflytande till ej ringa del få tillskrifvas de omständigheter, under
hvilka han först lärde känna honom. Det var under hans kondition
på Rånnum i Västergötland 1776—77.

Det är att märka, att Thorild då ännu ej var bekant med
hvarken engelska eller tyska litteraturens känslodiktning. Gessner var
den förste skald, hos hvilken han mötte den sentimentala
tidsströmningen. Han var 17 år, omgifven af en härlig natur och hade just
funnit sin första kärleks föremål. Omständigheterna voro så idylliska,
som verkligheten kunde prestera. Det var då ej underligt, att han
hänfördes af Gessner, och att den arkadiska fantasivärld, hos hvilken
han kände igen sitt eget ungdomliga svärmeri, blef honom kär. I
sin fantasi klädde han äfven verkligheten i arkadisk dräkt och
kallade sin »herdinna» Eos och sig själf Tityr.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:18:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1901/0080.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free