Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Gessners inflytande på svenska litteraturen. Af Hilma Borelius
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
74 Hilma Borelius,
med vännen Hylander använda de arkadiska namnen. Spridda
reminiscenser från det Arkadien, i hvilket han en gång befunnit sig,
förekomma också fortfarande ej sällan i hans dikter, exempelvis i
det prosaiska odet ’Inbillningens nöjen’.
För den poetiska prosan hade Thorild stor förkärlek. »Andra
kunna skrifva verser, jag ville skrifva geni» är hans eget
karakteristiska yttrande därom i kommentarerna till ’Inbillningens nöjen’.
Bland hans skrifter finnas en mängd lyriskt-retoriska prosadikter, dels
skrifna i Lund, dels senare. Det var af Gessner han först fått
föreställningen: om en poesi på prosa. Men i hans egna dikter af detta
slag synes inflytandet från Ossian vara större än inflytandet från
Gessner. För öfrigt är hans stil så karakteristisk för honom själf,
att man knappt kan säga, att han i den imiterar vare sig den ene
eller den andre.
Lidners förhållande till Gessner är ett annat än Thorilds. Å
ena sidan var Lidner, så vidt man vet, aldrig så helt intagen af
Gessner, som Thorild under en period af sin utveckling var, men å
ändra sidan har han i motsats till Thorild direkt imiterat honom.
Sannolikt lärde Lidner känna honom först under sina utländska
resor. Hans tidigaste dikter förutsätta åtminstone ej någon
bekantskap med Gessner. Ett prosaiskt ode infördt i Lunds Weckoblad 1775
är en imitation af ett dylikt af Rosén i årg. 1773 af Hvad nytt?;
innehållet påminner för öfrigt ej om Gessner. I en annan artikel i
samma årgång af Weckobladet, ’Bref från Ramlösa’, inblandar
Lidner visserligen i naturbeskrifningen hjordar, herdar och herdinnor,
men detta är, så vidt man kan döma, blott det vanliga
rococo-staffaget, ej en inverkan af Gessner»
Lidners Gessner-imiterande stycken förskrifva sig alla från tiden
närmast efter hans återkomst från utlandet. De äro: idyllerna
’Alexis och Daphne’, ’Aftonen’, ’Daphnis och Chloe’ samt ’Daphne
och Chloe’, den sista blott en öfversättning af en Gessners idyll med
samma namn, vidare ’Syndafloden’, imitation af Gessners ’Gemälde
aus der Syndfluth’, samt den bibliska idyllen ’Jacob återfinner Josef
och dör’. Alla dessa, med undantag af den sistnämnda,
publicerades såsom bidrag i Välsignade Tryckfriheten 1783 och 1784.
Warburg har förbisett, att ’Daphne och Chloe’ är blott en
öfversättning från Gessner. Han har äfven förbisett dess förekomst i
Välsignade Tryckfriheten 1783 (n:r 60). Denna öfversättning, som
emellertid ej presenteras som sådan — den rubriceras blott såsom
»insänd» — var, tyckes det, Lidners första lärospån i Gessners
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
