- Project Runeberg -  Samlaren / 22:a årgången. 1901 /
81

(1880-1935)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om det fornsvenska legendariet. Af Natanael Beckman

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Några ord om det fornsvenska legendariet.

AF

NATANAEL BECKMAN.

I sin bekanta uppsats i Samlaren 5: 43 ff. har Prof. Schück
sökt göra troligt, att det stora fornsvenska legendariet någon gång
i början på 127Otalet blifvit öfversatt i Skeninge kloster troligen
under ledning af Petrus de Dacia. I III. sv. litt. hist., s. 103, har
han uppgifvit tanken på Petrus som redaktör. Jag vet ej, hvad som
bestämt Schück att ändra sin åsikt; för mig är språket afgörande.
Petrus var gotländing, och mellan fornsvenska i inskränkt mening
och forngutniska är skilnaden å ena sidan så pass stor, att en
afskrifning af original på det ena språket till det andra med ganska
god rätt kunde benämnas öfversättning — och å andra sidan så pass
liten, att några reminiscenser af sammanblandning i språket nog
borde ha kvarstått, därest den första skandinaviska affattningen varit
på gutniska.

Kvarstående resultat äro i alla händelser: 1) att originalet till
de tre legendhandskrifterna Bureanus, Bildstenianus och
Passiona-rius * med allra största sannolikhet varit ett verk af Skeninge
klosterskola, samt 2) att just vid dess affattningstid en så liflig
förbindelse rådde mellan de svenska dominikanerklostren och deras
sydtyska systerinstitutioner, att en omedelbar öfverföring utan lågtysk
förmedling är åtminstone möjlig, måhända rentaf sannolik.

En annan fråga är den om de särskilda handskrifternas, resp.
redaktionernas hemort. Schück anser, att Bil. kan förmodas vara
skrifven i Västerås, och om vi säga i mälareprovinserna, är nog
risken att misstaga sig ganska liten. Däremot har han en antydan,
att möjligen äfven Bu. skulle vara af uppsvenskt ursprung, en åsikt,
för hvilken han ej företett några bindande bevis, och hvars
möjlighet jag starkt betviflar.

1 Anföras såsom: Bu., Bil., Pass.

Samlaren: XXII.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Dec 11 18:18:14 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/samlaren/1901/0089.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free