Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Miscellanea. - Lyckönskan till grefve Carl Gyllenborg af Olof v. Dalin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
Man i trägen önskan finner,
At de i en lycklig stund,
Finge högst på klinten skåda
En rätt Styrman för sig gå,
Utaf den, i frögd och wåda,
De kund’ tröst och hugnad få.
Bore swarar: Hela werden,
Hela Atle runda bygd,
Älskar odygd, falskhet, flärden;
Men föracktar wett och dygd;
At snart syns det snälla sidsta
Komma med ett önskligt slut,
Sämjan tyckz snart låta brista
Med en knäpp sin hårda knut:
Såleds är det swårt at finna
Den som hyser dygde blod.
Dock! Jag kan mig nu påminna,
Jag har sedt i Swidiot,
En i dygden öfwad Herre
Hwilkens stora wett och frägd
Prisas af ba’ störr’ och smärre,
Mäst uti min wida nägd:
Honom rår jag dig antaga,
Och för Muser sätta fram,
Han lär om de Qwinnor laga,
Ty han älskar deras kram.
Straxt Apollo det feck höra
Blef hans hiärta fullt med lust:
Jag kan mig förwissad giöra,
Sad’ han, at med snille must
Jag har honom sielfwer ammat,
Som alt in til dessa da’r,
Från det Gad hans lijf berammat.
Gifwit fruckt, och warat har,
Genius straxt detta stälte:
Tapperheten är Hans staf,
Mildhet är hans gilla bälte.
När han lyfter Grantzen af
Tilldrar som en Eld dess snille,
Kappan kallas Pietas.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>