Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bidrag till kännedomen om Kellgrens studier. Af Verner Söderberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26 Verner Söderberg,
förkärlek för den franska smakens formtukt. Närmast var det väl
hans eget sunda poetiska sinne, som förmådde honom att själf under
senare år allt oftare betjäna sig af den under Thorildska striden af
honom så öfverdrifvet häcklade orimmade värsen.
Kellgrens »transfiguration<» — som Atterbom uttrycker sig —
torde sålunda knappast kunna anknytas till någon bestämd tidpunkt
eller dominerande yttre orsak. Den visar sig fast hällre som en
stadigt fortgående, allmän själens förfining jämte en utvidgning och
fördjupning i studier och intressen, som måste sätta märke äfven i
hans vittra verk, och som småningom ledde honom långt utöfver
den grunda Voltaireanism, hvaraf hans första Stockholmstid
kännetecknades. Af intresse för kännedomen om Kellgrens studier och
deras inverkan på hans skaldepersonlighets omvandling är härvidlag
kanske främst den växelverkan, som kan spåras mellan Kellgrens
alltmer inpräglade allmänanda och patriotiska upplysningsifver
å ena sidan, arten af hans läsning och författarskap å den andra. Klart
skönjbar blir nu äfven -en ny, rent litterär påverkan, nämligen af
Kellgrens begynnande närmare bekantskap med den danska
litteraturen. På ännu ett annat område, det dramatiska, märkes
en stegring i Kellgrens intressen. Hans verksamhet som teatercensor
(från 1785) och i samband därmed stående nära förbindelse med
artistvärlden föranledde honom att långt grundligare än förr sätta sig
in ej blott i den samtida franska dramatiken med dess svenska
af-läggare utan äfven i sjelfva aktionen och spelsättet. Den förnämsta
frukten af dessa studier utgjordes af de en tid regelbundet
återkommande teaterrecensionerna i Stockholms-Posten (särskildt årgångarne
1790 och 1791). Genom dessa granskningar har Kellgren lagt grunden
till en verkligt sakkunnig teaterkritik i Sverige, en själfständig
bedrift, som orättvist alldeles bortskymts af hans visserligen ej
obetydande, men långt mindre ursprungliga dramatiska författarskap.
Som ett prof på Kellgrens intresserade studium af diktion och
spelsätt förtjänar anföras, att han försåg sitt teaterexemplar af
Voltaireöfversättningen Ohjmpie med understrykningar och
sammanbindningstecken, afsedda att återges vid rollutskrifningen och tjäna till
ledning för deklamationen1. Bland hans efterlämnade böcker fanns
äfven en med titeln Lettres sur la danse. Åt aktionen egnade
äfven hans teaterrecensioner städse mycken uppmärksamhet.
Kellgrens med åren vidgade allmänintressen framlysa, såsom
Ljunggren framhållit, i valet af ämnen för hans bidrag till Stock-
Kellgren till P. H. v. Rosenstein lVs 1792 (tryckt i Samlaren, 1887: 49).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
