Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Satirikern Rabener och hans svenska bearbetare. Af E. Ingers
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Satirikern Rabener och hans svenska bearbetare.1
AF
E. INGERS.
Att de litterära förbindelserna mellan Sverige och Tyskland
äfven under det för den tyska diktningen jämförelsevis sterila skede,
som ligger närmast före Klopstocks och Lessings uppträdande,
ingalunda voro obetydliga, har med företeende af rikhaltigt bevismateriel
uppvisats af E. Wrangel i en uppsats i Samlaren 1901, I de flesta
fall voro visserligen de impulser, som utgingo från tyska diktare,
ingenting annat än ett återljud från den världsbehärskande franska
smakriktningen, men åtskilliga af dessa tyska mellanhänder kommo
dock att spela en viss roll inom vår litteratur och blefvo väl så
flitigt öfversatta och bearbetade som de franska mästarne2.
Särskildt inom den starkt florerande moraliska och satiriska
genren mottog man hela frihetstiden igenom rikliga intryck från
motsvarande tyska alster. De från Addisons Spectator utgående
moraliska veckoskrifterna blefvo hos oss införda hufvudsakligen genom
lyska imitationer, och framför andra har den i Hamburg af B. H.
Brogkes och hans krets utgifna Ber Patriot under lång tid varit
flitigt anlitad af våra moralskribenter. Själfve Dalins Argus kan,
såsom Sylwan påpekat, i sin uppställning snarare sägas ha tagit
Patrioten till föredöme än Spectator, ehuru det rättvisligen måste
erkännas, att den i orginalitet vida öfverträffar den förre.
I den från 1700talets midt uppblomstrande landsortspressen,
där moraliserandet i Spectatorstil fortsättes långt sedan det blifvit
1 Efterföljande uppsats härrör från litteraturhistoriska seminariet i Lund,
där under h.t. 1898 Sveriges litterära förhindelser med Tyskland gjordes till före
mål för behandling.
2 Jfr., utom ofvan citerade uppsats, Hilma Borelius, Gessners inflytande
på svenska litteraturen, i Samlaren, 1901.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
