Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om Runebergs ungdomsdiktning. Med Efterskrift. Af Otto Sylwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
56 Otto Sylwan,
Beträffande sina litterära begynnelser har Runeberg själf yttrat,
att de skalder, han under sina gossår och första ynglingaår högst
beundrade, voro Franzén och Bellman; Fredmans Epistlar lärde han
sig till stor del utantill. Då han sökte sig mönster för sina egna
försök, föll hans val dock icke på någon af dessa, utan på Choræus,
hvars satiriska visor voro väl bekanta i fädernestaden och äfven
sjöngos af modern. Runeberg säger skälet härtill vara, att han
tilltrodde sig kunna skrifva sådana saker ungefär lika bra som Ghoræus.
Till den gustavianska och eftergustavianska diktningen voro
Runebergs poetiska studier inskränkta ända till dess han blef student;
»Tegnér, Atterbom och hela den unga skolan lärde jag känna först
vid universitetet», skrifver han senare i bref till Gröt (1839).
Prof på Runebergs öfningar i välskrifning under de första
studentåren (1822—26) finnas bevarade i ett litet häfte, som efter
pärmarnes färg fått namnet »Blå boken», och för hvars innehåll
Söderhjelm redogjort. Därest de särskilda dikterna här införts i
kronologisk ordning, hade en öfverblick af de olika faser, Runeberg under
denna tid genomgått, varit lätt gjord; fastän så icke är förhållandet,
finnas emellertid vissa hållpunkter att taga fasta på1.
De äldsta af de i Blå boken intagna styckena (från 1822) visa
oss Runeberg som en lärjunge af de gustavianska skalderna. Ett
af dem, ’Försynen’ (infördt i E. S., 1: 50), yppar med sina retoriska
alexandriner ställvis äfven anklang från Lidner, hvilken ock enligt
en studentkamrats intyg vid denna tid var Runebergs älsklingsskald
och af honom stundom deklamerades. Gamla skolans fraseologi går
ock igen i det ’Afsked till Frigga’, som upptager första rummet i
Blå boken, och som är riktadt till föremålet för Runebergs svärmiska
gymnasist-kärlek, Fredrika Juvelius, själf en smula poetissa i den
sentimentala genren.
Men med den egentliga akademismen var Runeberg snart
färdig; vida starkare och varaktigare var det intryck, han mottog af
sin landsman Franzén, städse af Runeberg från gossåren intill
ålderdomen vördad och afhållen. En tydlig efterbildning af ’Människans
anlete’ möter oss i Blå boken under rubriken ’Qvinnans skapelse’
(från 1823, delvis tryckt i E. S., 1: 53), och andra Franzénska in-
1 Utom de med årtal redan försedda dikterna låter åtminstone ännu en lätt
och säkert datera sig. Stycket ’På ett barns graf (E. S., 1: 23) är enligt Blå
boken skrifvet öfver kapten af Enehjelms son Akates Ernst, och enligt
Wasastjernas Ättartaflor afled denne föga mer än årsgammal den 24 juli 1825.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
