Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Några ord om Runebergs ungdomsdiktning. Med Efterskrift. Af Otto Sylwan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Några ord om Runebergs ungdomsdiktning. 59
I dessa dikter öfver åtskilliga abstrakta ämnen har Runeberg
gifvit luft åt sin ungdomliga idealism. Tonen och tendensen i dem
äro genomgående de samma; öfverallt slår oss till mötes en
entusiasm för det ideella, som är så stark och så abstrakt, att allt jordiskt
blott blir en boja. Det är en öfversvinnelighet, som står i en skarp
motsats till den mognade Runebergska diktens karaktär. Äfven
erotiken får en liknande färg; så i den redan nämnda ’Ungdomen’, och
i ’Till en flicka’ heter det med panteistisk anstrykning:
Flicka, ej din tjusande gestalt,
färgen ej på dina rosenkinder,
nej, en kärlek till det stora allt
är den makt, som vid din famn mig binder.
Men å andra sidan får i en grupp dikter, som i det hela synas
vara samtidiga med åtminstone de yngsta af de nu omtalta,
erotiken en ganska stark sensuel färg. Detta leder tanken på en litterär
påverkan, som Runeberg erfarit från en annan skald, nämligen
Stagnelius, hvarmed jag naturligtvis icke vill hafva sagt, att denna
sensualism skulle härflyta från en slik yttre litterär påtryckning.
En dylik svängning mellan stark negativ idealism och
sensualism är väl någonting, som i allmänhet kan sägas tillhöra en skalds
ungdom och speciellt en Sturm und Drang-period. Att nu Runeberg
just vid denna tid genomgått en sådan, därom hafva vi flera
vittnesbörd, och jag får därför med några ord erinra om, huru hans
lif då gestaltade sig.
Sommaren 1827 aflade Runeberg kandidatexamen och
profrio-verades till magister. Han vistades sedan på landet hos sin
anförvant på moderns sida ärkebiskop Tengström i dennes
prebendepastorat Pargas1 och hade just återvändt till Åbo för att tillträda en
akademisk kondition, då den 4 sept. hela staden lades i aska. Följden
der om fosforisternas ringa påverkan på Runeberg och fortsätter: »Mindre äfven
än Atterboms är den inflytelse Tegnér utöfvat på Runeberg . . . Utom en
obetydande beröring har R. följt Tegnér blolt i en enda dikt ’Flyttfoglarne’, det
ena af de två i hans första dikthäfte upptagna stycken, där den unge skalden
står i skuld hos en annan för någonting mera än vars och diktion, för själfva
den poetiska idéns utvecklande». — Slika påståenden, som gå stick i staf mot
äldre och välgrundade åsikter, torde väl ha behöft en bindande bevisning — om
en sådan kunnat åstadkommas.
1 Här skref han den ofullbordade hexametriska idyllen förlofningen’ eller
’Midsommarafton’, som utgör en förstudie till ’Hänna’.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
