Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Smärre bidrag till den senare Frihetstidens litteraturhistoria. 1. Af Ernst Meyer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
136 Ernst Meyer,
arbeten blefwo förglömde, och Rikets Hushålds- och Finance-saker
ljudde ej mera uti Kannstöpares munnar; Den betrykta kunde wäl
stundom klaga sin nöd, men därå gjordes ej någon aktning för de
ständiga omdömen, sora yttrades om Gundtlacks äfwentyr och smak
i kärleks-saker m. m. Hans ödes dag geck förbi, och hans minne
bibehölts med all för honom möjelig heder. De funnos, som med
otålig ifwer mera skyndade på fortsättningen af Mandrins lefwerne,
än de som efterfråga sednare Delen af Trägårds Swenska Historia !,
och det återstående af allmänna wärlds beskrifningen, samt andre
nyttiga böcker. Ändteligen wandes hopen för mycket wid
Gundtlacks namn; det blef till slut et maculatur, och nu längtade^man
efter någon ny Acteur, som wille spela sin Rolle på Skrif-theatern.
I en lycklig stund fattar Baron Rehbinder pennan; Han skref på
sätt, som Pilatus talade; ett werck af några tryckta rader2. Detta
stora werk har gjordt honom hedrad, föraktad, hyllad, anklagad,
förswarad och dömd, och hans arbeten hafwa med alla dess fölgder
nu uti et år oafbrutit lyst på theatern.»
Ehuru intressant såsom belysande den då för tiden populäraste
lektyren, är denna passus dock delvis obegriplig. Kexél är, såsom
vi strax skola se, »det växande Gadavret» ; att han på något sätt
skulle hafva »tätlat» med »Gonfusius» (obekant), hvilken angrep
»Galimathias» för dennes skrift ’Märkwärdigt Nytt ifrån Stockholm
uti Bref til En Wän i Götheborg’ rörande konstitutionssaken
(säkerhetsakten), därom veta vi däremot intet. Kexél kan ej gärna vara
den egentlige författaren till ’Märkwärdigt Nytt’, alldenstund denna
skrift är en hätsk möss-skrift och sålunda utgår från ett parti
motsatt Kexéls; dessutom skulle Israelsson i sådant fall blott hafva varit
ansvaring, ehuru han, enligt Gahm, uppgaf sig vara författare till
skriften i fråga. Här måste således anspelas på några andra
skrifter, som jag ej känner och ej kunnat återfinna.
En af Mössornas skarpaste pamflettskrifvare och Kexéls ilskne
motståndare var Daniel Helsingius 3. Då den giftiga nidskrift af
Hel-singius mot Kexél, som af litteraturhistorikerna omnämnes, numera
är ytterst sällsynt, begagnar jag tillfället att i sammanhang med det,
som om skalden anförts af Lidéns korrespondenter, äfven aftrycka
1 Dalins Svea rikes historia utgafs redan 1758 i sammandrag af P. L.
Trägård.
2 Annonsen i D. Allehanda, 1770: N. °268.
3 Om honom se Sylwan, a. a., s. 453 ff., och Eichhorn, Nya sv. studier,
s. 4 ff.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
