Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Bibliografiska anteckningar om Olof Rudbeck den äldres anatomiska skrifter och striden med Thomas Bartholin. Af Joh. G. Rudbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om Olof Rudbeck d. ä:s anatomiska skrifter. 51
Vol. 7 (Göttingen 1751), p. 235—248, med denna titel: »De sero
ejusque vasis præside Olao Rudbeck. M. P. disputabit Olaus
Figrelius O-Gothus. In auditorio Gustaviano ad diem 15. Junii anno 1661.
Ubsaliæ». Planschen finnes här ock, omgraverad, med inskriptionen
»Rudbek de vasis serosis» och hänvisning till sid. 247. — Äfven
denna afhandling är sällsynt, dock ej i samma grad som de
föregående af Rudbeck.
Prioritetsstriden mellan Rudbeck och Bartholin har, sedan den
utkämpades, mångfaldiga gånger varit föremål för granskning af lärde
män från skilda länder och intill senaste tider. Resultatet af dessa
forskningar har blifvit, att Rudbeck ansetts hafva fullt själfständigt
och före någon annan upptäckt lymfkärlen; den ende, som efter
saklig utredning kommit till en annan uppfattning, är dansken Sommer
(se nedan). Hvad åter beträffar Bartholin, äro meningarne mera
delade, i det att några författare, däribland Hwasser, ansett, att
Bartholin hämtat sin insikt om lymfkärlen från Rudbeck; de fleste
förklara emellertid såsom sin öfvertygelse, att de båda anatomerna
hvar för sig gjort upptäckten, ehuru Rudbecks upptäckter voro både
tidigare och fullständigare. Deras samtida anatomerna J. v. Horne
och S. Hemsterhuis stodo på Rudbecks sida. I sammanhang härmed
torde förtjäna omnämnas, att Bartholin vid sina anatomiska
undersökningar hade en väsentlig hjälp af flere framstående prosektorer
och lärjungar, bland hvilka i främsta rummet må nämnas Michael
Lyser och Henrik a Möinichen. Rudbeck fäller i fråga härom, uti
en af sina skrifter följande yttrande: »Forte tuus Lyserus
exercita-tiores in his manus habet. Quod enim sine eo potes? Mirum vero
te aliena manu inventa pro tuis crepitare» (citeradt efter Jul.
Petersen). Att Rudbeck ej haft så alldeles orätt, har af flere erkänts;
den framstående medicinske författaren professor Jul. Petersen yttrar
bl. a. härom: »Der er i övrigt adskilligt, som tyder på, at Forholdet
virkelig var det, at Lyser har varet mere end en Hjälper og egentlig
har spillet en Hovedrolle i den berömte Bartholinske Forskning om
Kylus- og Lymfekarrene»1. Säkert är, att då hans medarbetare
lämnat honom, alla anatomiska undersökningar helt hastigt afstannade.
Af vissa författare (Sommer, Tigerstedt m. fl.) har framhållits,
att Bartholin i afseende å publikationstiden har prioriteten, enär hans
1 Se Bartholins egna förklaringar i företalet till Michaelis Lyseri Culter
anatomiens. Hafniæ 1665.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
