Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Till Runebergs förebilder. Af Johan Mortensen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Till Runebergs förebilder. 93
skedde det med en kraft och en liflighet, som om han själf sett
allt med egna ögon, och läsaren kände sig också samtida med de
tilldragelser han frammanade.
Walter Scotts tillvägagående var något alldeles nytt.
Sjuttonhundratalet hade ännu en rent abstrakt uppfattning af historien. Det
hade ännu icke kommit till medvetande om, att människan ej alltid
och öfverallt varit samma väsende. Dess historiska uppfattning
framträder tillräckligt i ett sådant drag, som att man ännu under
revolutionen och till och med senare spelade dramer med antika ämnen
i modärna kostymer eller i bästa fall i fantasidräkter af den mest
underliga och blandade beskaffenhet. Man tanke sig i våra dagar
Julius Cæsar i någon tragedi uppträdande i chapeau bas och
frackkostym, och man har ungefär effekten.
Emellertid var det just under sjuttonhundratalet, som flere
författare började lägga grund till en modern historisk uppfattning och
genom att framhäfva klimatets, rasens m. fl. yttre omständigheters
betydelse nådde fram till den betydelsefulla satsen, att människan är
olika under olika tider och i olika luftstreck. Icke minst Herder har
bidragit till, att denna åsikt trängde igenom, men det var dock först
genom Walter Scott, hvilken ju äfven direkt inverkat på den deskriptiva
historieforskningen (Thierry, Macauly, Fryxell), som denna
uppfattning blef allmän egendom. I hvar och en af W. Scotts historiska
skildringar var denna då nya uppfattning på det åskådligaste sätt
illustrerad, och utan att läsaren märkte det, förändrades hela hans
historiska uppfattningssätt.
Den metod, som W. Scott därvid använde, lånade han från den
borgerliga romanen, hvilken mot midten af sjuttonhundratalet
uppstått i hans fädernesland. Dess egendomlighet och nyhet hade just
legat däri, att den med en dittills sällspord realism förstått att
skildra en samtida tilldragelse. Den beskref landskapet eller stället, där
händelsen tilldrog sig, återgaf personernas utseende, noterade deras
miner och rörelser, relaterade deras samtal, efterapade deras
egendomliga uttryckssätt; aldrig hade människan förut så beskrifvits. Walter
Scotts originalitet ligger från teknisk synpunkt just däri, att han
förenar den nya historiska uppfattningen med den borgerliga romanens
metod. Hans stora historiska beläsenhet satte honom i stånd att
fritt röra sig i skilda tider. Han inpassade händelsen i en miljö,
som han noga studerat. Ofta brukade han på stället iakttaga det
landskap, de historiska minnesmärken, hvilka han ville använda i
sina romaner. På detta sätt lyckades han öfverallt framtrolla ske"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
