Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Ur Reuterdahls bref till fru Hanna Molbech 1837 — 45. Utg. af Marius Kristensen och Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 M. Kristensen och R. G:son Berg,
sin prakt, all sin outsägligt rika natur, alla sina lustställen och sitt
folkhvimmel. Tänker jag på allt detta så måste jag vidblifva det
gamla att Stockholm är mycket, ovanligt mycket och att det är en
herrlighet att hafva sett det. Tänker jag åter på hvad Stockholm
är i borgerligt, esthetiskt och moraliskt hänseende, hvilket väl dock
är det hufvudsakliga, så har jag icke anledning till så mycken glädje.
För min del klagar jag dock icke. Jag har lärt känna flera
ypperliga och många goda menniskor. Jag lemnar det således med
saknad, jag kan gerna säga med tillgifvenhet, och jag har den
tillfredsställelsen att också några der, och icke just de sämsta, sakna mig.
Men derföre lemnar jag det icke ogerna, och den dagen då jag
kommer till Lund skall icke blifva för mig mindre högtidlig än den var
då jag kom till Stockholm. Jag reser härifrån om Onsdag (d. 29:de
Maj), går med ett ångfartyg till Norrköping, derifrån landvägen till
Linköping, der jag för ett bibliotheks skuld måste uppehålla mig en
eller två dagar, så till Wadstena, i gamla tider Sveriges berömdaste
kloster, sätet för den heliga Brigittas fromhet och dyrkan, vidare
till Alvastra kloster, till Jönköping och Wexiö, der jag väl hvilar*
mig en dag. Möjligtvis kastar jag ock ett öga in i Bleking, der jag
icke varit på flera år. I Lund vill jag vara senast d. 9 Juni. De
vet således nu hvar De skall tänka Dem mig under de närmaste
veckorna.
Lund Vi 1839.
Jag har redan omkring 3 veckor varit i Lund. Jag blef der
emottagen både af mycken annan vänskap och af Deras kära bref.
Detta oaktadt har De ännu icke fått en rad från Lund. Trött
af den för öfrigt rätt behagliga resan, efter ankomsten hit
upptagen af mångahanda sysslor och till sinnet nedtryckt af mycken
sorg som här mött mig har jag verkligen icke kunnat skrifva. —
Jag har icke heller idag [fred på mig] att skrifva; jag sitter som
på nålar. Dock skall De hafva några ord, på det De må se och
icke blott tro, att jag icke har glömt Dem, och på det att De också
genom mig under Molbechs frånvaro må hafva någon underrättelse
om honom.
Jag sitter således åter i den bekanta soffan och vid det vanliga
bordet och skrifver till Dem. Det var längesedan detta sist hände.
Jag har sedan dess sett och erfarit mycket. Jag tackar Gud för
allt, för det angenäma och för det bittra, för det glada och för
det sorgliga. Och framför allt tackar jag honom för det att jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
