Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schiller och Sverige. Af E. Wrangel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schiller och Sverige. 3
upphöjdt humanitärt patos, frihetsglöd, antikbeundran och en
etiskt-estetisk grunduppfattning, för hvilken konsten blef det högsta.
Studiet såväl af Schillers estetiska uppsatser som af hans dikter, både
lyriska och dramatiska, tryckte djupa spår i Tegnérs egen
produktion. Hos Schiller fann denne en i glödande entusiastiska uttryck
klädd djup reflexion, hvilken i flera fall gick i samma riktning som
hans egen. Denna stämning har återljudit i hans själ, och den
klingar igen — ofta säkerligen på ett omedvetet sätt undfången — i
hans egen diktning, ej blott under en tidigare period utan ock under
hans senare dagar. Men Tegnér står ändock i grunden såsom en
parallell företeelse till Schiller; det är också endast vissa sidor i
diktningen de ha gemensamma. Tegnér har äfven andra toner, andra
stämningar. Ingripande är emellertid den Schillerska diktens
betydelse för Tegnér såsom väckande och såsom i flera fall
vägvisande.
Åtskilliga andra af Sveriges många »reflexionsdiktare» och
»tankelyriker», särdeles under 1800talets förra del, hafva tagit varaktiga
intryck från Schiller. Likaså en eller annan prosaförfattare — äfven
Geijer under en viss tid — samt dramatiker, framför alla Beskow.
Till och med hos Runeberg, som annars till hela sin poetiska
läggning stod vida närmare Göthe än Schiller, kan man finna en eller
annan påverkan (oafsedt öfversättningen af ett par Schillers
småstycken). I sin latinska afhandling (1833) om den antika kören
erinrar han bl. a. om Die Brant von Messina, och handlingen i detta
ödesdrama har, tyckes det, bidragit till uppränningen i Kung Fjolår.
Schillers dramer, som redan på 179Otalet började öfversättas
till svenska, blefvo emellertid rätt sent uppförda hos oss. Man
begynte — kronologiskt nog — med Röfvarbandet, men stycket gafs
först 1814; därefter, eller egentligen från 1820talet, florerade den
Schillerska dramatiken hos oss under några årtionden. Som
öfversättare framstodo här, efter B. J. Törneblad, Nicander och
Fahlcrantz. Scener ur Wilhelm Tell och andra Schillers dramer tolkades
också omsorgsfullt af Fr. Gygnæus, en af Schillers finske beundrare.
När man 1859 i hela den bildade världen firade hundraårsminnet
af Schillers födelse, skedde det naturligtvis framför allt genom
uppförandet af något bland hans skådespel. Så ock hos oss. Här gafs då den
10 nov. 1859 på operan Wallensteins död med af C. Braun
komponerad ouvertyr och enterakter. Hufvudrollerna innehades af Dahl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
