Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs samtida. Af Albert Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs samtida. 31
från Havamal och Oehlenschläger, från Lidner, Kellgren, Franzén och
Atterbom. Man nästan fruktar, att då hvar och en tagit sitt, skall
det ej bli mycket kvar. Men så farligt är det ej. Det är icke
idéinnehållets nyhet och själfständighet man begär af en skald —
berodde det endast därpå, komme de flesta till korta — utan formens
skönhet och den personliga uppfattningen. Båda dessa kraf fyller
Tegnér mer än de flesta.
Om Tegnér någon gång hos en annan skald fann en stämning
eller en bild, som tilltalade honom, en situation han själf kunde använda,
gjorde han sig ej samvete af att begagna den i sin egen diktning.
Men alltid tryckte han sin egen prägel på det lånade. Han gjorde
något nytt af motivet och återgaf ofta bilden förskönad.
Det är emellertid oriktigt att tro, att Tegnér bland de stora
skalderna skulle intaga någon särställning ifråga om »reminiscenser»
och »påverkningar». Shakespeare, Byron, Heine, framför allt Goethe
ha icke varit särskildt nogräknade, om de hos andra gjort
strandhugg. Ham många af Goethes smådikter äro icke omarbetningar af
folkvisor, och huru många äro icke reminiscenserna och
efterbildningarna i Faust! Goethe har själf i en af sina parabler på skämt sagt
de sanna orden:
Ich habe niemals danach gefragt:
Von welchen Schnepfen und Fasanen,
Gapaunen und Welschenhahnen
Ich mein Bäuchelchen gemästet.
So bei Pythagoras, bei den Besten,
Sass ich unter zufriedenen Gästen;
Ihr Frohmahl hab’ ich unverdrossen
Niemals bestohlen, immer genossen.
Naturligtvis är det omöjligt för en författare att helt och hållet
värja sig, så att icke reminiscenser smyga sig in. En hetsjakt efter
sådana kan heller icke äga något annat än kuriositetsintresse. Det
är först då man anlägger en historisk-psykologisk synpunkt, studiet
af dessa kan skänka något. Genom att undersöka ett motivs olika
behandling, de efterbildningar den ene författaren efter den andre
gjort, kan man finna en punkt, som kastar ljus öfver deras olika
frambringelsesätt och arten af deras fantasi- och känslolif.
Tegnérs bildning var ursprungligen mera fransk än tysk. Lifvet
igenom behöll han en förkärlek för det franska lynnet. Då han vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
