Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs samtida. Af Albert Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs samtida. 45
är skrifven i tendentiöst syfte mot fosforisterna. Bägge framställa
den absoluta sanningen otillgänglig för människovisdom. Det är
Kants lära om tinget i sig på vers. Den som med fräck hand
djärfves lyfta slöjan från gudinnan eller tränger fram till den punkt,
hvarom världarna vandra, straffas af gudarna. När den förmätne
i Schillers dikt utropar:
»Ich will sie schauen.»
Schauen!
Gellt ihm ein långes Echo spottend nach,
och när forskaren nått fram till polen, hör han en röst, som säger:
»Dare, som med vishet skryter!
Punkten, hvarkring verldar vandra,
har ej väderstreck som andra.
Döden blott dess nycklar har.
Har du nått den, så blif qvar!»
Lika afvisande uttalar sig Tegnér i Epilogen:
De arme dödlige! Den vises sten
i knappen sitter på allfaders spira,
och menskohänder bryta den ej lös.
Vi ha förut nämnt, att Schiller och Tegnér hyste samma varma
beundran för antiken. De tillhöra båda den nyklassiska
strömningen med dess abstrakt-idealistiska uppfattning af grekisk konst och
litteratur. Då Schiller ganska sent — först på slutet af 178Otalet —
i öfversättning gjorde bekantskap med grekisk litteratur, blef detta
afgörande för hans senare diktning och konståskådning. Nu föreföll
honom all modern konst oäkta och affekterad. Han beslöt t. o. m.
att de närmaste två åren icke läsa en enda modern skriftställare.
Hans antikiserande fick emellertid ödesdigra följder och slutade med
ren formalism.
Tegnér, som alltifrån ungdomen var förtrogen med grekiska
litteraturen, delade den Schillerska uppfattningen af antiken. Hans
åskådning har tvifvelsutan bildats under starkt inflytande från
Schiller. Man spårar det i hans diktning och äfven i hans prosaarbeten,
såsom i hans Inledning till föreläsningar öfver Homers Iliad och
Om det romantiska i grekiska poesien och hans tal Vid offentliga
föreläsningarnas slut (1824). Emellertid är Tegnér äfven ett barn af
romantiken. Hans götiska diktning är en frukt af denna. Förlag-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
