Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs samtida. Af Albert Nilsson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Schillers inflytande på Tegnér och Tegnérs saintida. 51
schvvärzen und das Erhabne in den Stáub zu ziehn», finnas i
oändlighet, hans bilder sakna den åskådlighet och den våldsamhet i koloriten,
hvarmed de Tegnérska ofta tränga sig på en. Tegnérs diktion har
ofta en glans och åskådlighet, som om det låge solljus öfver den.
I bådas diktning förekommer en mängd grannlåtsord. De
uppträda båda, för att tala med Tegnér, i brokot kjortel; icke i hvitt
som poesiens öfverstepräst Goethe. De äro svaga för
»Rosenwan-gen», »Silberströme» och »goldene Friichte». Understundom påminna
Tegnérs bilder i oerhörd grad om Schillers.
T. ex. i Sången:
Hur hoppets gröna fanor vifta
uppå de solbeglänsta berg!
Schiller :
Auf des Glaubens Sonnenberge
sieht man ihre [glädjens] Fahnen welin.
Tegnér :
Har du betraktat diktens lunder
med gyllne frukt i löfvens skygd?
Schiller :
Goldne Früchte seh’ ich glühen,
winkend zwischen dunkelm Lau b
Tegnér (i Axel):
De kysstes, som, när offret brinner,
två flammor kyssas; de bli en
De lyckliga! Om jorden all
gått opp i rök, ej de sett flamman,
och fästet kunde störtat samman,
de hade icke hört dess fall
Schiller (i Amalia):
Seine Küsse —
Wie zwo Flammen sich ergreifen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
