Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Joh. Messenius Dala-Krönika. Utg. af C. A. Ossbahr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dala-Krönika. 135
nikan redan förut varit tryckt (år 1637), och »räknas den numera»,
säger han, »för ganska rar at öfwerkomma».
Med afseende å Dala-krönikans innehåll låta vi den helst tala
för sig själf. I största korthet lämnas dock här nedan några
möjligen behöfliga förklaringar, hvarjämte Messenius källor angifvas, så
vidt de varit oss bekanta.
Indelningen i Öster-, Väster- och Sotdalarne förekommer redan Sid. 97.
i Johannes Magnus Historia de omnibus Gothorum Sveorumque
regibits, Rom 1554, sid. 9.
Dala-vapnets beskrifning har Messenius förut lämnat i Specula, »
Stockholm 1612, sid. 48, ehuru tolkningen där är något mindre
svassande.
Om sjön Runns bottenlöshet berättar Olaus Magnus, Historia de Sid. 98.
gentibus septentrionalibus, Rom 1555, sid. 72. Sägnen har
emellertid redan på 1600talet öfverflyttats på Siljan. Se t. ex. Spegel,
Guds wercJc och hwila, Stockholm 1685, sid. 108.
Den berättelse om Frej-kulten, som Messenius här infogat efter » »
»en Islender», förekommer i Flatöbokens Olafs saga Tryggvasonar1;
den är där visserligen förlagd till Sverige, men ej uttryckligen till
Dalarne. Hvad handskrift Messenius kunnat hafva tillgång till, är
oss ej bekant; tryckt var denna Olofssaga ej på hans tid.
Hänvisningen till Adam af Bremen är en smula vilseledande, ty Sid. 99.
då Adam ger nordborna namnet Scyther, gör han inga försök till
dess tolkning2. I andra arbeten (Scondia, T. 13: 1, och Specula,
Cap. 14), där Messenius inlåter sig på samma sak, får ej heller
Mäster Adam äran af sammanställningen mellan Scyther och skyttar.
Allmogens ovilja mot grufdriften (se äfven sid. 101) behandlar » »
Messenius ännu utförligare i Specula, Cap. 4, och anger där källan:
Johannes Boterus, Amphitheatridion, Lübeck 1600, sid. 37.
Vid Sala silfvergrufva lät Johan III brytningen, på grund af Sid. 100.
med densamma förbundna faror, utföras af lifstidsfångar, och
liknande bestämmelser träffades äfven under Carl IX. — Att biltoge,
som ej föröfvat urbota brott, erhöllo fristadsrätt på bergen, ingick
redan i Magnus Erikssons privilegier för Kopparberget af d. M febr.
1347 3? och dylika föreskrifter återfinnas i de flesta
bergverksprivilegier t. o. m. 1500talet.
1 Skalholt-upplagan, 1689, 2: 121—124.
2 Hist. eccles., Leiden 1595, sid. 38 f.
3 Dipl dalek., 1: 28.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
