Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otryckta ungdomsarbeten af G. J. L. Almquist. Utg. af Ruben G:son Berg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Otryckta ungdomsarbeten af C. J. L. Almquist. 207
på Poesiens höjd öfver så många andra Vettenskaper, att då de
sednare genom öfverenskomna Definitioner äro fixerade och,
åtminstone till sitt Innehåll, almänt bekante, så har ännu ingen Definition
varit fullkomligt tillfredsställande öfver Poesien, och nästan hvar
Menniska gör sig derom sitt särskildta begrepp.
2. Först skola vi med en flygtig blick se af hvad halt de
skrifter äro, som vår tid hedrar med namn af Poesier. — När man t. e.
läser Voltaires Henriade, hvilket Författaren väl icke ville gifva
namn af Poeme Epique, men som dock eger namn af Poeme, faller
då icke genast den tanken en Läsare in: »Hvarföre skref då icke
M. Voltaire så gärna en prosaisk Historia om den del af Henry IV:s
Lefverne som Henriaden innefattar? Det hade då kostat både Förf.
och Läsaren mindre besvär.» — Jag för min del måste säga, att jag
icke finner något mer som skiljer Henriaden från en vanlig prosaisk
Ftistoria, än l:o, att meningarna prosodiskt, det vill säga med Meter
och Rim, äro utförda — samt 2:o att man här och der finner några
naiva sammansättningar af Ord och Meningar, hvilka väl, med
tillhjelp af Rimet och ett städadt skrifsätt, äro hvad Fransoserne kalla
frappanta, men dock likväl äro så långt skilde ifrån att vara sann
Poesie, att de endast äro hvad Tyskarne kalla Poesie der Sprache.
Äfven tror jag, att man utan orättvisa kan gifva samma omdöme,
såväl om den öfriga Fransyska Poesien, som om de Svenska.
Snillefoster, som äro byggda på samma grunder, som den.
3. Ojemförligt mycket djupare är den Tyska Poesien,
äfvensom den nyligen i Sverige upkomna, och som hvilar på samma
grunder. Jag ämnar icke ingå uti någon undersökning hvarken om
skilnaden mellan den Fransyska och Tyska Poesien, ej heller hvarpå
egentligen den sednare stöder sig; men jag vill blott yttra min tanke,
att jag tror, det icke heller den Tyska Poesien utgör det jag anser
för den sanna, och grunden till denna tanke skall jag söka att visa.
Om jag skulle våga yttra den tanke, att den Tyska Poesien
vore falsk, svärmande och orimlig, samt dervid förklara, att den
Fransyska, och den derpå hvilande Svenska Academiens, vore den
enda, af hvilken man kunde njuta en sann poetisk förnöjelse, så
skulle jag visserligen få alla nyare Tänkare emot mig, men deremot
få glädja mig af alla de äldres faderliga beskydd. Jag skulle då
intet göra något annat, än gå öfver på ena sidan af de bägge
partier, som nu med så mycken hetta i Sverige strida för det de kalla
det Rätta i Poesien. Jag säger med flit i Sverige, ty i Tyskland är
man tysk, och i Frankrike fransysk, men i Sverige är man i litterärt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
