Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker Ek, Bidrag till kännedomen om Kellgrens kritiska verksamhet i Stockholms-Posten från och med år 1790
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bidr. till kännedom om Kellgrens krit. verksamh, i St. P. fr. o. m. 1790 187
sig i sitt modersmål, utan at med uttrycket följer någon äfja ur
det philologiska haf der det uppsöktes." Detta förråder sannerligen
icke någon lärd teolog, men uttrycker i stället Kellgrens gamla kraf
på vitter form inom vetenskapen. Härtill kommer, att det af
inledningen synes, att tidningens ordinarie recensent talar. Samma
uppfattning som här återfinna vi synnerligen tydligt i recensionerna af
Tingstadii andra bibelöfversättningar " Israels förlossning utur
Egypten. Strödda Sånger af Hebreiska Skalder" (St. P. 1790: 36) och
"Höga Visan" (St. P. 1793: 43), hvarför vi också här misstänka
Kellgren som författare. Om den första af dem kan särskildt tilläggas,
att de mera filologiska anmärkningarna åtminstone ej förneka hans
ingripande. Så hänvisas till Lowth’s epokgörande arbete "De sacra Poesi
Hebreorum", hvilket vi händelsevis veta, att Kellgren begagnat för
sin do cent afhandling. Dessutom finnes, som jag senare skall söka
framhålla, inre skäl för att tilldöma Kellgren denna kritik.1
Hvad de öfriga anrnälningarne — af "Svea Rikes Rådslängd",
"Anvisning til en förvänd Barnauppfostran" och "Beskrifning om
Egypten" — angå, äro de samtliga berömmande, men mera
refererande, hvarför de knappast lämna inre skäl, som tyda på Kellgren.
För egen del antager jag dock, att han skrifvit åtminstone de två
förstnämnda.
I detta sammanhang omnämnes ett par recensioner af Youngs
"Odödligheten" (St, P. 1790: 197) och af "Skaldestycken af Ossian"
(St. P. 1794: 213), ty i båda hänvisas till respektive skalds Collected
Works, hvilka Kellgren ägde. Mera än dessa torra fakta talar
dock hans sedan gammalt närda intresse för dessa dikter, för att
han granskat de första öfversättningsförsöken häraf.2
Slutligen följer här några kritiker, som jag af tillfälliga grunder
anser vara af Kellgren. Jag vänder mig då först till de två af
Ljunggren omtalade recensionerna, som beröra tysk litteratur, nämligen de om
öfversättningen af Gessners "Abels död" (St. P. 1790: 29) och Strids-
1 Bedan i St. P. 1787: IG finnes en recension af Försök till öfversättningar
at’ Hebreiska Skaldespråket af Tingstadius. Denna tillskrifver Hasselquist —
i sin undersökning om Ossian i svenska litteraturen sid. 68 — Kellgren och som
synes med rätta, ty åsikterna där öfverensstämma med de i docentafhandlingen.
2 Jfr om Ossiantolkningen Hasselquist-s a. a. s. 70—72.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
