Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sverker Ek, Bidrag till kännedomen om Kellgrens kritiska verksamhet i Stockholms-Posten från och med år 1790
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
190 Sverker Ek
åsikter i noten till "Mamsell Dubois död" och i "Om Förställning
och dess släkt", att den med säkerhet är af honom. Jämför blott
med den senare följande uttalande: "En fördel, som kommer utaf
ett måtteligt bruk af förställning är at den bidrager til enighet och
samdrägt i Sällskap, hvilka ofta skulle blifva störde och oroade,
om två personer, som hade något enskildt hat til hvarannan, tilläto
sig utbrott deraf, hvar de råkades. Den förställning, som hindrar
dem derifrån, får i allmänhet namn af artighet och belefvenhet.
Långt ifrån at denna slags förställning bör lastas, förtjenar den ait
bifall, såsom tjenande at bibehålla lugn och fred." På Kellgrens
för-fattarlista har jag ock antecknat en liten uppsats "Om Allusioner"
(St. P. 1791: 49), som enligt min mening är en förstudie till
anmärkningen efter "Smeden och Bagaren". Slutligen har Kellgren öfversatt ett
stycke "Om det Burlesqua" (St. P. 1791: 42) från Marmontel, som det
heter i den pessimistiska inledningen för att stödja de omdömen, "som
tid efter annan kunna fällas i denna Tidning, om det, som rör
Vitterheten och Smaken och isynnerhet den Dramatiska." Till de
förutnämnda noterna kan ock läggas den berömda hälsningen till
Franzén vid hans första direkta medverkan i Posten (1793: 214).1
Kasta vi nu en blick på det samlade materialet af kritiker och
uppsatser, finna vi, att urvalet haft en alltför tillfällig prägel för
att ens tillnärmelsevis kunna afgränsa Kellgrens alla bidrag. Säkert
kunna många fler bestämmas som hans. Så kan man tycka, att det
finns en särskild grund för att tillskrifva Kellgren anmälningarne af
Svenska Akademiens förhandlingar och uppsatser, men då jag ej
lyckats afvinna dem några nya skäl för hans författarskap och de
i allmänhet visat sig mindre intressanta, har jag låtit dem vara.
Det behöfver knappt tilläggas, att jag äfven i en massa enskilda
fall varit böjd för att bestämma kritiker som Kellgrens, men åter släppt
mitt tag i brist på tydligare motivering. A andra sidan tyckes
just det metodlösa i undersökningen kunna bidraga till, att vi få
en tillräckligt brokig belysning af Kellgrens vittra åsikter och sätt att
kritisera. På fullföljandet af denna uppgift kommer den senare delen
af uppsatsen att inriktas.
1 Jfr därom Lagus a. a. s. 308—313.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
