Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Schück, Konungastyrelsens författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Konungastyrelsens författare 51
förläning (Sv. Dipl. 2307) af konungens och kronans gods z
Luseboda, Svenstorp, Langabiærg, Trehyrno, Haaldanstorp,
Heemvida-bygdh, Frøstenstorp, Andressatorp och Bergsiö i Gillstrings härad
i Östergötland. Denna donation visar onekligen, att släkten stod
på god fot med härtiginnan. Men det oaktadt tyckes Philippus
icke hafva skilt sig från det öfriga rådet i dess kamp mot
härtig-innans godtyckliga ingripande i rikets styrelse. Så var han
närvarande vid det viktiga rådsmötet i Telge den 4 juni 1322 (Sv. Dipl.
2334) och följde sedan sina ämbetsbröder till Skara (Sv. Dipl. 2337,
2339), där de ingingo den bekanta konfederationen att troget tjäna
konung Magnus under dennes omyndiga år, att inbördes bistå
hvarandra med åsidosättande af all gammal tvist, att med all skyldig
vördnad motarbeta härtiginnan Ingeborgs inflytande på
regeringsärendena, att utestänga alla utländingar o. s. v. Och troligen är
detta viktiga dokument affattadt just af kansleren Philippus
Ragvalds
Sin plats såsom kansler bibehöll han i rådet, äfven efter det
att detta fullständigt brutit med härtiginnan, ty såsom kansler
nämnes han 1323 (Sv. Dipl. 2389), 1325 (Sv. Dipl. 2517), 1327 (Sv.
Dipl 2610), och ännu den 2 juli 1330, då "Philippus, illustris regis
Svecie et Norvegie Cancellarius" omtalas, tydligen såsom lefvande
(Sv. Dipl. 2784). Men förmodligen afled han två år därefter eller
1332. Skälen härför äro följande. Den 9 febr. 1336 berättar
biskopen i Linköping, att dekanatet vid domkyrkan, som blifvit
ledigt genom dekanen Philippus’ död, blifvit vid den romerska kurian
tilldeladt kaniken Harald de Vernamo (Sv. Dipl. 3194). Såsom af
detta och andra bref framgår, hade domkapitlet vid Philippus’ död
utnämt kaniken Karolus till dekanus, men en utländing, Martinus
de Chalencomo, hade vid den romerska kurian förskaffat sig bref på
ämbetet. Kaniken Harald, som då befann sig i Avignon eller som
just i detta syfte reste dit, lyckades emellertid åt sig utvärka ny
fullmakt på den omtvistade platsen, som han sedermera stälde till
biskopens förfogande, hvarefter denne uppdrog ämbetet åt den nyss
omtalade Karolus. 1336 var Philippus Ragvaldi således död, men
då Karolus redan den 9 jan. 1333 upptages som dekanus, måste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
