Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Henrik Schück, Konungastyrelsens författare
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
54 Henrik Schück
Konunge, adhræ hærædi, thridhiæ wæghfarænne mannum. Eigh
aghu ok bönder samu mannum i samu fæærdh matt at sælliæ vten
till ens malls ok eennæ naat foodher, eigh ok till nokræ nestningh
eller bortförsl, vten bönder wile, eigh ok flerum samæn æn swa sum
skipæt ær, ok fyr ær saght.
I Konungastyrelsen lyder denna punkt:
A f)öm væghum skal han (konungen) skipa ok stæf)ia köpf)orp.
}}ær som ei æru köpstajji væghfarandi mannum til hærbærghia, hvat
jjæ vif)]3orva nat ælla dagh, at ])e J)ær fan köpa for sina pænninga
sik ok sinum hæstum föfm ok hvat annat væghfarandi mæn vif){)orvu.
pj at sva æru skipaf) al land, {3e visa ok gof)a forseu hava, ok
f)ær af varfm {3ön land rik sva æru skipaf {>ær almanna væghir
byggias. pj at J)e maghu Jm {)ær sikri sitia ok sælia sit gof)s æpti
vilia sinum. Ok i hvilku landi ei æru J)ön skipilsi, |)ær varder folkit
fatökt ok lan dit lægs öf)i, ok ængin vil |>ær vif) almænna væghi
boa, f)y at ængin havir frif) a kistum ælla gof)s sinu. Ok f)y ær
fjæt Kunungi ok landi go]} fræghf) ok digher æra ok almoghans {)arf,
ba{)i {)era, som skulu i landi byggia ok boa, ok sva væghfarandi
manna, at f)ær se J)ylik skipilsi a almanna væghum, som nu æru saghjj.
Vi skola först fästa oss vid ordalydelsen, sedan vid innehållet.
Då två olika personer skrifva om samma sak — i detta fall
om lämpligheten af taverner — är det klart, att själfva uttrycken
i några punkter måste blifva desamma. Men dessa uttryck äro här
påfallande få och sådana, som måste förekomma i följd af ämnets
natur: allmannæ wæghum, wæghfarændi mannum och hæsta —jag
frånser de uttryck, som måste förekomma snart sagdt öfverallt (ej,
skall, sagdt o. s. v.). I de flesta fall äro de karaktäristiska
uttrycken olika: taverne (i Skenninge-stadgan) mot höpporp (i
Konungastyrelsen), matt öh hœstœ foodher i förra fallet mot sik ok sinum
hæstum föpu i det senare. Dessa obetydliga likheter, jämförda med
de stora olikheterna, synas mig afgjordt tala mot, att
Konungastyrelsen och Skenningestadgan stå i något verbalt förhållande till
hvarandra.
Fästa vi oss vid innehållet, finnes däremot ett samband mellan
stadgan och uppfostringsläran. Konungastyrelsens författare har —
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
