Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Per Elgströms romantiska poesi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Per Elgströms romantiska poesi 97
förskrifver sig från samma tid som Minnet och Till Carl Augusts
skugga, enligt hvad handstilen visar.
Hvad Elgströms filosofiska läsning beträffar, så synes den
däremot ha sträckt sig äfven till den tyska romantikens tänkare.
Atterbom uppger, att han år 1807 studerat " Lessings flesta skrifter
och Kants alla, äfvenså Jacobis, Fichtes, Schellings, Schleiermachers,
Spinozas". Atterbom talar om den djupa vördnad Elgström hyste
för Schelling, "den ny europeiska kulturens Plato". För den
händelse denna skildring af Elgströms förtrogenhet med romantisk
filosofi verkligen skall gälla redan för år 1807, så motsäges den af
en annan uppgift af Atterbom själf, en uppgift som har mycket
större faktisk evidens. Det inträdestal om "Den forna
kristendomen", som Elgström den 23 mars 1808 uppläste i "Musis Amici",
behagade icke alldeles medlemmarna; Atterbom talar om dess "något
rationalistiskt klingande innehåll.1 Först i slutraderna tog det en
"estetisk vändning" och gaf en antydan "om religionens och poesiens
invärtes enhet", som bättre föll de unga Uppsalaromantici på
läppen.2
Man kan häraf sluta, att Elgström vid slutet af år 1807, trots
sitt studium af romantikens spekulation och trots sin medfödda
benägenhet för mystiska svärmerier, icke tillägnat sig den
romantiska världsåskådningen. Atterbom säger också såsom redan nämdt:
"Han hade fördjupat sig i theologiska betraktelser, der en qvarlefva
af de då ännu i Sverige populära "neologernas" rationalism, fastän
matt, kämpade mot en öfverväldigande mystisk spekulation." 3 Hur
matt eller kraftig den kvarlefvande rationalismen var i striden mot
de mystiska elementen hos Elgström, torde vara svårt att afgöra;
men det står fast att Elgström vid slutet af år 1807 hvarken
hyllade den tyska romantiska poesin eller den romantiska filosofin.
Men uppenbarligen var omslaget väl förberedt, och vänskapen med
Atterbom har snabbt afgjort hans uppfattning.
1 Minnesteckningar och tal, II, s. 88.
2 Jämför Böttiger, Auroraförbundet, s. 94—95.
3 Anförda arbete, s. 88.
Samlaren 1908.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
