Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Per Elgströms romantiska poesi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Per Elgströms romantiska poesi 127
ett ställe i "Dagens stunder" (I, s. 21) om vinden, som "sädens
vågor kullrigt flägtar".
Hos Oxenstjerna har Elgström vidare odlat sin smak för
mytologiska scener, för införandet af de lätta rococo-gudomligheter, som
befolka skog och haf och sky. Elgström skildrar de olika faserna i
Hilmas erotiska lif genom att berätta om Amors utveckling från en
lekfull, oskyldig gosse till en djärf, försåtlig pilskytt:
Men pilten får ett koger, och ej fägnas
hans långa dag af dufvors lek och Nymfers:
med Hilma han ej skämtar — men försåtligt
i Paphos’ lund Olympiskt rökverk doftar.
Oxenstjernas poem "Kärlekens resa" (II, s. 369), som har en
annan fabel, innehåller dock i inledningen samma föreställning om
Amors metamorfos. De rökverk, som Elgström omnämner, finner
man i "Dagens stunder" (I, 53), där Fröja far
att Pafos stilla lunder hinna;
der hon de rökverks anda drar,
af hvilka Cyperns altar brinna.1
Det skulle föra för långt att i hvarje detalj vilja uppvisa
härkomsten af dessa mytologiska föreställningselement, som i många
fall kunna förskrifva sig t. ex. från Creutz lika väl som från
Oxenstjerna. Det är nog att fastslå, att den apparat, hvarmed Sigvarths
och Hilmas kärlek tecknas i första delen af " Sigvarth", är den för
rococon traditionella. Och dock ger oss den oroliga, oplastiska och
öfverlastade blankversen ett helt annat intryck än Gyllenborgs
mytologiska episoder eller Creutz’ "Atis och Camilla"; den ger läsaren
ett så främmande intryck, att det tarfvas medveten reflexion för att
göra klart, att föreställningsvärlden i stort sedt är identisk.2
1 Jag håller det icke ens för otroligt, att Elgströms uttryck ^olympiskt
rökverk» kan förklaras helt enkelt därur, att »Olympen» nämnes ett par rader
längre fram i Oxenstjernas dikt. De klingande orden spelade säkerligen en
starkt inspirerande roll för Elgström.
2 När kärlekens berusande, söfvande inverkan på Hilma skildras, talar
Elgström icke blott om det doftande rökverket— se ofvan! — utan äfven om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
