Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Per Elgströms romantiska poesi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Per Elgströms romantiska poesi 135
på främmande motiv, som han varierar och utsmyckar med en på
visst sätt rik fantasi. Han skapar icke direkt nytt, men han kan
likväl sägas vara originell. Hans originalitet ligger i den säkerhet
och konsekvens, hvarmed han i Franzéns, Oxenstjernas och
Kellgrens dikter uppsöker och tillgodogör sig de romantiska elementen,
och hvarmed han, under påverkan från Shakespeare, af dem skapar
en spontant romantisk stil, oberoende af skolprogram och teorier.
Vill man ha ett vittnesbörd af Elgström själf om den betydelse
dessa tre svenska skalder ägt för honom, så finner man åtminstone
ett indirekt sådant i ett af hans efterlämnade fragment, troligen
författadt före bekantskapen med Uppsalaromantici.1 Det heter där:
»I den kalla, frostiga norden, där naturens lifskraft i så få och
glesa utvecklingar uppenbarar sig, trifvas ej de veka, milda behagen.
Man har väl sett dem inhemska i några snillens yppiga digtningar,
i Franzéns, Oxenstjernas och Kellgrens; men den melankoliska
sinnesstämningen, tankens djupare lif, kraftfullhetens utsägelser,
förråda sig likväl tydligast i våra konstförsök, som således merändels
framställa några drag af den Göthiska individualiteten."2 — Att
Atterbom, som oförbehållsamt erkänner Elgströms tacksamhetsskuld
till Kellgren, icke uttalar sig om inflytandet särskildt från
Oxenstjerna, kan endast förklaras med att han varit föga förtrogen med
dennes dikter, när han först gjorde bekantskap med Elgströms poesi.
IV.
Jag har icke tillfälle att här närmare ingå på Elgströms
diktning under den tredje perioden, den som inträder efter hans
medvetna anslutning till den romantiska skolan. En detaljerad
undersökning skulle emellertid visa, att Elgström i allt väsentligt
kvarstår på samma poetiska linje som förut — om en verklig utveckling
kan knappast bli tal. Sjukdomen, aftyningen och döden kom emellan.
1 Tryckt hos Hanselli, s. 160.
2 Fortsättningen af fragmentet röjer påverkan från Schillers »Die Gotter
Griechenlands».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
