Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otto Sylwan, Stockholms-Posten och Kellgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms-Posten och Kellgren 11
Naturligtvis hade Postens fasta medarbetare sina andelar uti
flere af dessa polemiker; att Kellgren med ifver deltog uti den
stora striden om Voltaire, är ju otvifvelaktigt, och kampen mot
mysticismen förde han öppet, så godt som i eget namn. Det är
detta, som framförallt berättigar Ljunggrens träffande omdöme (a. a.
I: 76): Ehuru Stockholms-Posten är "ett i viss mån af allmänheten
själf redigeradt blad" och därigenom ger "en spegelbild af tidens
andliga fysionomi", är tidningen "ingalunda utan plan och hållning.
Midt ibland dessa många insändare hålla utgifvarne sin kurs med
blicken ofrånvändt på sina föresatta ändamål".
Upplysningens framträngande i Sverige sker stötvis med ett
par decenniers mellanrum. Två typiska föregångsmän äro Eric
Benzelius och Andreas Rydelius, målsmän, den ene för den veten-
skapliga kritiken, den andra för den populära. Dalin, den förste
store upplysningsskriftställaren, är ännu moderat i sin hållning,
hvilka meningar han än innerst kan ha hyllat; samtidigt anmäler
sig den Wolfska rationalismen. Med fru Nordenflychts krets, med
Gyllenborgs oden framförallt inom vitterheten, kommer den radikala
skepticismen och empirien, men denna riktning härskar ännu blott
inom en liten grupp "européer", dels världsmän, dels vetenskaps-
män. Med Stockholms-Posten först blir rörelsen populär; den har
nu fått de slagord, med hvilka den vinner de breda borgerliga lag-
ren, och på samma gång antar den denna lätta frivola ton, som är
gustavianernas till skillnad från frihetstidens. Den Gyllenborgska
stoicismen viker för den Kellgrenska epikureismen.
Uti Kellgrens angrepp i Dagligt Allehanda våren 1778 på hof-
skalderna och "rimkräken" anslås denna ton för första gången i
pressen. Hvad uppseende detta angrepp väckte, därom finnas utom
de vittnesbörd, jag i Samlaren XVII anfört, ännu ett par i Gjör-
wells brefsamling. Warmholtz skref d. 27/±: "J’avoue que je ne
serois pas faché de lire souvent d’ainsi bons morceaux de critique,
que ceux de Tanonyme dans le Dagl. Allehanda." En månad se-
nare fick Gjörwell från Upsala ett bref af Andr. Norberg, som
tolkar, hvad de unga där kände; det heter däri:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
