Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otto Sylwan, Stockholms-Posten och Kellgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms-Posten och Kellgren 19
Har jag gissat rätt, betyder detta så mycket, som att man
släppte upp raketer. Atterbom, vid detta tillfälle såsom Thorilds
advokat också Leopolds, finner, att denne af Kellgren agades för
’fosforismer’, hvarmed han i sin ifver gör sig själf en tvetydig — och
orättvis — komplimang. Ej heller med den gamla svulsten, scen-
renässansens, sammanfaller denna stil; om man nu icke kallade må-
nen för ’himlens silfvervårta’, så var det måhända därför att man
hade bättre smak, men framförallt därför att man var mer ab-
strakt.
Leopold var nu icke den, som teg och led. Vid sin första
större recension hade Kellgren den oturen att råka på en motstån-
dare, hvilken var honom vuxen i behändighet och öfverlägsen i energi.
Den följande polemiken blef, såsom nästan alltid, föga uppbygglig.
Den antikritik, hvilken Leopold sent omsider sände Posten, införde
Kellgren där med ansenliga mellanrum i åtta nummer (1779: 41 —
90), allteftersom han kom sig för att "fabricera uti bekvämlighet
sitt vissa ovett om dagen", för att citera det svar Leopold i eget
namn skref.
Ett yttre vittnesbörd om att äfven denna fortsatta polemik här-
rör från de båda skalderna själfva, finns i ett bref från Gjörwell (en
"Rapport" d. 5 — 6 juni 1779 — till Alströmer?), däri han säger:
"Poeterne Kellgren, vestgöte och aboensis, och Leopoldt, östgöte
och upsaliensis, hafva nu Gudi lof hört upp att bataillera i Posten.
Verkelige snillen, men häftige herrar. När den ena perorerar öf-
ver vitterhetens skydd i ett teatraliskt tidehvarf, så gråter den
andra vid dess graf. Skalkar äro de. Kritiken öfver Bonde-tal-
mannens floskulösa tal var säkerligen af den förre." (St.-P. 1778
n:r 16)1
1 Några andra yttranden om Kellgren i de Gjörwellska brefven följa här.
D. 27/t 1778 till Alströmer: »Nu arbetas på ett nytt och alldeles svenskt
sångspel, uti hvilket konung Yngve ser in i framtiden, äfven efter oss, ser
stora lycksaligheter. Den skrifves af den snälle och nyl. af Vederbörande
förföljde Mag. Kellgren.» Om 14 dar skulle dikten sändas till Naumann i
Dresden. »Men om Hr Kellgren kunde jag skrifva ett helt bref».
D. 18/s 1778 till Kämpe: Kellgren, »Hofskaldernas och Rimkräkens häk–
lare,... gömde sig bakom en Lenngren i commercecollegio, vän af den nya
herdinnan i Norden Mams. Malmstedt, söktes upp af Hr Ziebeth, är nu själf
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
