Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Otto Sylwan, Stockholms-Posten och Kellgren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stockholms-Posten och Kellgren 21
perioden och de stodo ej blott genom sin anda utan kanske fram-
förallt genom sin verskonst såsom mönster för de yngre, ty allt-
jämt var den synpunkt, under hvilken man såg poesien, väsentligen
yttre. Det ohistoriska föraktet för bristfälliga äldre dikter enas som
vanligt med en naiv tro, att nu är fullkomningen en gång för alla
uppnådd. Det heter: "Annat är, at en vettenskap är bragt til sin
fullkomlighet, och annat, att dess idkare äro alla män af snille.
Poesien så väl som Medicin, Theologien m. m. kunna drifvas i et
land til al möjelig högd, oaktadt i alla tider och alla länder de
flästa Poeter äro rimkopplare, de flästa doctorer Charlataner, de
flästa Theologer Fantaster, o. s. v. Voltaire har sagt, under det
han skref sådana Skaldestycken, som ingen Fransman lär kunna
öfverträffa: la meriocrité couvre toute la terre."
Jämförd med den af Bergsten framställda akademiska — vi
få väl icke säga vetenskapliga — versläran är Kellgrens stundom
mera bunden af fördomar, stundom åter mera frisinnad. Han för-
kastar alldeles hexametern (och säkerligen därmed den orimmade
versen öfver hufvud) och beträffande s. k. fria vers (d. v. s. jamber
med relativt fritt antal takter), hvilka Bergsten anser behagliga till
omväxling, säger Kellgren att de "nyttjas merendels allenast då,
när själfva ämnet tillåter en vårdslöshet, som genom deras blandade
me tre behagligen exprimeras".l A andra sidan hånar Kellgren en
hel del af de detaljerade regler, som Bergsten i anslutning till
äldre versläror skolmästaraktigt upprepar. De afse användningen
af vissa enstafviga ord, vissa rimslag, öfverklifning m. m. Här vi-
sar sig Kellgren öfverallt tillhöra en friare riktning, helt enkelt
emedan han är skald. Han vet att allt beror på huru en sak göres:
"För öfrigt förhåller det sig med denna regeln som med de fleste:
Om en klåpare bryter dem är det odrägeligt, om ett snille bryter
dem, kan det ofta vara vackert."
Dessa båda recensioner utgjorde tillsvidare Kellgrens hela kri-
tiska insats uti Stockholms-Posten, såvida man icke vill räkna hans
1 Att Kellgren härmed skulle afse blandad vers i nutida mening är all-
deles uteslutet, och knappast syftar han på den äfven af Bergsten förkastade
blandningen af stigande och fallande takter (af jamber och trokéer).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>