Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Stagnelius och Chateaubriand
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Stagnelius och Chateaubriand 63
kristna mystiken, och den blef hos honom en allt förtärande låga.
Med obeveklig konsekvens vände han sig bort från den verklighet,
som hans metafysiska känsla fråndömt giltighet och evighetsvärde.
Världen bleknade bort till något ondt som skulle öfvervinnas, där-
för att den lockade honom bort från det ovanskliga. Jordisk sinn-
lighet och längtan till det himmelska gjorde hans lif till en smärt-
sam och extatisk kamp. En spekulationens Karl den tolfte, fast-
håller han med järnhård logik sin tro på det öfver verkliga, och de
transscendenta fantasierna ha för honom en bergfast realitet, som
det skiftande lifvet utanför honom aldrig ägde.
Den absoluta romantiken hade gjort honom lifsoduglig. I
själfva hans organism låg en ödesdiger mottaglighet i denna rikt-
ning; han led af idiosynkrasi för det transscendentala. Det finnes
i mänskokroppen en körtel, som upptar ämnen hvilka eljest skulle
förorsaka själfförgiftning. Stagnelius andliga varelse saknade detta
organ, och oändlighetstörsten blef hos honom icke en renande och
värmande offerflamma, utan en härjande brand, som spridde sig i
hans sjuka blod.
Hans poetiska genialitet ligger i den utomordentliga lidelse och
den sällsamma fantasi, hvarmed han gaf uttryck för den kristna
romantiken i dess extremaste och hänsynslösaste form, för en
brännande gudslängtan i den underbara blandning med jordisk
slagg, som en gång fått sin psykologiska urtyp i den helige An-
tonii pinade asketgestalt.
Tillägg.
Skaldehyllningarna i elegien 18 15.
För uppfattningen af de litterära faktorer som påverkat Stag-
nelius har tolkningen af de i 1815 inlagda apostroferna till sam-
tida skalder en ganska stor betydelse. Stället lyder:1
1 8. skr. I, s. 179.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
