Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Lidnerstudier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
70 Martin Lamm
något ledigare form, en viss fyndighet i berättandet och här och
där en svag fläkt af personligt känslolif, det är allt som skiljer
denna diktsamling från tjogtals samtida. Lägger man härtill, att
de flesta af fablerna äro fria bearbetningar af utländska original,1
så har man svårt att kunna betrakta verket som särskildt lofvande
debytarbete.
Det är alltså efter fablerna och främst under utlandsvistelsen,
som Lidners verkliga skaldeutveckling börjar, och det är först här
vi behöfva sysselsätta oss med honom.
Han hade år 1780 sändts ut för att studera "teatern och språ-
ken ". En hittills ej beaktad skämtsam versifierad böneskrift till
Gustaf III i de Gustavianska Papperen (F. 473) visar, att idén här-
till var hans egen. Han skildrar hur han en dag "ledsen flera Fa-
bler skrifva" går på Norrmalmstorg och funderar öfver hvad han
skall taga sig till. Då reser sig från taket af den under byggnad
varande operan Minerva och uppmanar honom att vända sig till
"den store Gustaf";
England skall din skola blifva.
Liksom Voltairs fosterstad.
Sorgespel skall du utgifva.
Det var alltså Lidner själf, som önskade öfverge fabeldiktnin-
gen och ägna sig åt dramatiken, för hvilken han passade bättre och
som f. ö. var den enda diktart, som tillfullo uppskattades af konun-
gen. Betecknande är att det är England och Frankrike — ej Tysk-
land — han önskar besöka. De styrande tyckas till en början ha
tänkt sig Paris och Italien — väl närmast för att studera den
1 »Charons Färja» och »Hackspiken» har jag funnit härröra från Lessings
fabler »Die eheliche Liebe» och »Die Schwalbe». »Göken och Näktergalen»
är en bearbetning af Gellerts »Die Nachtigall und der Kukuk» och »Sma-
ragden» härstammar möjligen från Lichtwers »Der Diamant und der Berg-
kristall». Från franska källor härröra »Philomela och Progné», en bearbetning
af Lafontaines berömda »Philomele et Progné» och »Rhenströrnen», som
visar en stor släktskap med La Möttes »Les deux sources».
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
