Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Lidnerstudier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
104 Martin Lamm
litterär finsmakare behöfde taga anstöt af stilblandningen. Den lo-
giskt klara franska intrigen kunde strafflöst kryddas med trolleri-
scener och fantastiska upptåg. Handlingarnas orimlighet, känslor-
nas bravurmässiga stegring, allt öfverskyldes och försvarades af
musiken. Man visste, att man befann sig i en från den prosaiska
verkligheten skild värld, där allt var möjligt. Och mången, som
tröttnat vid den fransk-klassiska tragediens nyktra realism hälsade
därför Metastasios operor som något nytt, utan att fullt besinna
att de egentligen endast voro de sista lifsryckningarne af en döende
konstform. I än mer strängt dramatisk form idkades den heroiska
operan med klassiskt ämne af Metastasios lärjunge, Calsabigi. Hans
operatexter, tonsatta af Gluck, förverkligade tanken på ett musik-
drama i stor stil, ett sekel senare på nytt upptagen af Wagner.
Att just Medeasagan oemotståndligt lockat Lidner, är lätt att
förstå. Hvilket ämne kunde ge anledning till ett så våldsamt pa-
tos som Medeasagan? Hvilken figur erbjöd så starka och tillsynes
oförenliga kontraster som Medea, den kärleksfulla modern, som
tillsist drifves att mörda sina barn? Barnamordet var ju ett af
tidens dramatiska favoritmotiv. Och i egen eller förklädd gestalt
hade Medea mångfaldiga gånger* gått öfver 1700-talets scen. Hon
finnes i samtida franska och engelska dramer; det är hon, som i
borgerlig dräkt figurerar som Milwood i Lessings Miss Sara Samp-
son; det är henne man i tyska Sturm- und Drang-dramer igenkän-
ner som den bedragna flickan, som i sista akten i förtviflan mördar
sitt barn på scenen.
Barnamord på scenen! Endast detta perspektiv var nog för
att hänföra Lidner. "Plan är absurd — men jag vill ha honom
sådan — Medea mördar sina barn på teatern. Ne jjueros corani
Popiäo Medea trucidet. — Lik mycket, Horatius är död, men jag
lefver". Så skrifver han till Thorild, då han skickar honom manu-
skriptet. Man lägge märke till hans förtjusning öfver att direkt få
bryta emot Horatii regel. Och i sina förord stoltserar han öfver
att vara den första, som gjort detta vågstycke. "För att undvika
all likhet med mina föregångare, och kanske af egen känsla be-
dragen", heter det i det ursprungliga företalet, "låter jag min hjäl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
