Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Lidnerstudier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
108 Martin Lamm
makt, som drifvit honom från Medea till Creusa. Han förutser
farorna och konflikterna, men kan ej motstå denna nya kärlek.
Hans ansträngningar gå nu ut på att blidka Medea utan att
behöfva afstå från barnen, som han älskar. Vi se alltså ämnet
omdanadt till en fransk-klassisk kärlekskonflikt med dess traditio-
nella pliktkollisioner. Vi ha en komplicerad intrig i Racines stil i
förening med en nyanserad karaktärsteckning. Ständigt skymta
nya lösningar, ständigt förändras personernas ställning till hvar-
andra. En blick af Jason besegrar Medeas stolthet och ger henne
ett flyktigt hopp om att återvinna honom; barnens joller fäller
dolken ur hennes hand och förkväfver alla hennes hämdlystna pla-
ner. Men slutet blir tragiskt, därför att passionen förblindar sina
offer. Det är detta, som förkunnas i styckets sens-moral:
Quels horribles malheurs;
O trop funeste amour, produisent tes fureurs!
Longepierre har alltså radikalt omgestaltat hela Medeatypen.
Men han har ej helt kunnat frigöra sig från Senecas Medea. Hans
veka hjältinna förvånar oss emellanåt med fruktansvärda förbannel-
ser, och demoniska utbrott af raseri. Hon hämtar en del af sin
vokabulär från Senecas Medea, och detta har inverkat menligt på
hela tragedien. Det visar att vi ej ha att göra med någon verk-
ligt betydande dramaturg, utan med en andrarangsförfattare, som
efter bästa förmåga söker sammangjuta utifrån lånade element.
Gotters Medea är egentligen en musikalisk monodram på ryt-
misk prosa efter mönstret af Rousseaus "lyriska scen" Pygmalion.
Den skrefs år 1775 af en af medlemmarne i Göttinger Hainbund.
I förening med Bendas musik upplefde den stora framgångar på de
flesta tyska scener. Att Lidner sett den framställd på scenen sy-
nes framgå af att han i sitt första företal endast talar om "Bendas
musik." Textförfattaren tyckes då ännu varit honom obekant.
Helt kort, endast åtta scener, och öfvervägande i monologform ger
Gotters drama ej någon klar karaktäristik af hjältinnan. Det be-
gränsar sig till att skildra själfva katastrofen. Redan vid sitt in-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
