Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Lidnerstudier
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
162 Martin Lamm
bibeln varit den underbaraste af alla sagoböcker. Yttersta Domens
skapare har sin rätta plats bland de svärmiskt religiösa drömmare,
på hvilka vår litteratur är så rik. Han räknar sina anor från det
tidigare sjuttonhundratalets pietistiskt färgade dikt, från Frese och
fru Nordenflycht, och han förebådar Stagnelius.
Att ingå på hans senare dikter lönar ej mödan. Ännu oratoriet
Messias i Getsemane har några scener, som i skönhet kunna täfla
med Yttersta Domen. Men de öfriga dikterna från hans senare
period vittna endast om det gradvisa utslocknandet af hans skapar-
kraft. Inga nya motiv, knappast ens några nya tonfall. Allt tätare
faller dimman öfver hans en gång rena och klara stil. Allt oftare
bjuder hans vers på hårda dissonanser. Allt talrikare bli de ställen,
där man märker ett fåfängt sträfvande efter starka effekter. Vi ha
i hans tidigare dikter redan varsnat olycksbådande tendenser till
allt detta, och en undersökning af hans senare produktion skulle
alltså ej ens kunna påvisa några verkligt nya fel.
I sin recension af Spastaras Död skref Thorild på tal om diktens
förmenta kätterier: "Döm Ers Andelighet. — Skall han brännas eller
canoniseras? — Med er tillåtelse — Han skall vara Hr. Lidner:
poet, fantastisk, svärmande — men så, som man aldrig såg det.ü
Poet, fantastisk, svärmande. Mer än en af Stockholms-
postens läsare ha säkert häpnat öfver den ovanliga sammanställ-
ningen. Det var på 1780-talet ingen rekommendation för en svensk
poet att kallas fantastisk och svärmande. Definitionen angaf, att
den uppdykande celebriteten hörde till "nya secten" till den nya
skaldetyp, som Thorild börjat profetera om. Man behöfver blott be-
trakta det vackra Bredaporträttet i Nationalmuseum för att märka,
att Lidner å sin sida var redo att uppbära rollen af en skald af
nytt snitt. Det är ett drag af poserande själfmedvetenhet i den
gest, hvarmed den fina handen med pennan sänkes mot papperet,
under det att blicken ur de stora, sammetsfransade ögonen dröm-
mande glider bort i fjärran. Man märker, att man har att göra
med en diktare, som gör anspråk på uppmärksamhet för sin egen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
