Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Moetensen, Riddar S:t Jöran
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
28 Jolian Mortensen
Förskräckt och uppbrakt öfver dessa vanvördiga ord om hans
tragedi Blanca, springer Den upplyste på dörren.
Men peruken lossnade. Klädmäklaren sätter den belåten på
sitt hufvud, och Humblom begifver sig efter ett kortare besök i
verket för att spisa middag.i Han kurtiserar och kysser Catharina.
Hemkommen får han besök af den gamla Margaretha, som inbjuder
honom till referendarien. Samtidigt infinner sig Ursula med samma
helsning från klädmäklaren.
Auscultanten lofvade att uppsöka båda, fast han hade god lust
att i stället begifva sig till Stallmästaregården, där inga
förtrollningar voro att befara. Utkommen mötte han emellertid
referendarien, som bjöd honom upp till sig och presenterade honom för
sin systerdotter, Mamsell Alexandra, arfvinge efter grosshandlare
Rosengren och frånskild gemål till den Högborne fursten, Herr
Diocletianus. Hon var mycket skön, där hon satt i en försilfrad
länstol, klädd med hvit sammet, men ej så täck som Catharina.
Auscultanten älskade nämligen icke höga, smärta kvinnor, hvilka
liknade kejsarinnor inkognito. Catharinas fylliga läppar voro som
skapade endast för att kyssas, och hennes lilla trubbnäsa lade inga
hinder i vägen därför.
1 I inskrpt n:r 4 b finnes denna scen varierad på följande sätt, som kan
vara af ett visst intresse att notera: Klädmäklaren framräcker en krokkam,
som han förklarat sig hafva inköpt på gatan för två skilling. Lindwurm
hade icke förr kastat en blick på kammen, förrän han drog en djup suck och
bad läsaren bortlägga boken. Men författaren återupptog pennan och böd
Lindwurm att gripa till den krokkam, som den svenska Clairon doppat i den
svenske Voltaires blod. Han delade håret på vänstra sidan i tvenne lockar
och inlade den ena uti det nummer af Stockholmsposten, hvari Euphrosyne
blifvit, som Lindwurmen sjelf behagade säga, duktigt tilltvålad och den andra
uti recensionen af Frithiof, hvilken den nya hårkonstnären ansåg som ett
mönsterstycke af det sursöta berömmet, och hvarom Humblom förmälte sig
hafva hört sägas, att recensenten deri nog mycket skulle hafva liknat en
nosbegrimad hund, som så fasligen gerna vill bitas, men då han hvarken kan
eller törs, tager sitt parti och viftar i stället med svansen. Därefter kammade
han håret på högra sidan och inlade det i den bekanta recensionen af
rymdskriften Babels torn, hvaruti recensenten vill af pur moderation insinuera^
att författaren är en fyllbult, som endast uppträder såsom skald för att få fri
förtäring på krogar och näringsställen och som borde mista ämbetet. — I
detta mskrpt är det Heljesson, som uttalar verserna om Blanca.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
