Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Fredrik Böök, Dikter af Stagnelius i handskrift af Vitalis
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Dikter af Stagnelius i handskrift af Vitalis 99
mödor, som äro förknippade med jakten efter jordisk lycka. En
motsvarighet finnes i ett Ode} där skalden ironiskt uppmanar ynglingen
(I, 248: 1—3): "Gack med strider och list, Yngling, att värfva Dig
— Lyckans trolösa nåd. Träla för guldets och — Ärans feiska
skimmer!" Guldet och äran köpas för slafveri, det är den
gemensamma tankegången. Det kan anmärkas att ordet harm (i r. 30)
såsom synonym för mödor, besvär, är äkta stagnelianskt; det heter
i Dygden (I, 6: 41—42): "Så gack att sofva efter stridens harm
— En helig brudnatt vid den huldas barm."
Efter dessa båda strofer, den fjärde och den femte, kommer
inskjuten en strof, som ger uttryck för skaldens öfvergifvenhet och
besvikelse; därefter börjar i sjunde strofen ånyo anropandet af de
fröjder, som skalden för alltid öfvergifvit.1 Denna strof, r. 37—42,
framställer dröm- och fantasilifvet, eller med andra ord dikten, som
en af de stora njutningskällorna i skaldens forna tillvaro. Från
Stagnelii diktning är detta motiv välkändt. Den dikt som han
ställer i spetsen för Lyriska dikter och Elegier, Till Sånggudinnan
(I, 3), en annan dikt med samma titel (I, 138), Skaldekonsten (I, 269),
— för att godtyckligt välja några exempel — variera alla denna
tanke, som i Endymion (I, 353) fått sitt negativa uttryck: känslan
af förtviflan vid återvändandet till verkligheten efter besöket i
fantasiens himmelsrymd.2
Men det njutningsrika fantasilif, som strofen skildrar, faller
sönder i tvenne tydligt skilda hälfter. Den första omfattar r. 37—39:
Ej längre fördjupad i framfarna tider
Jag drömmer om Fädrens gigantiska strider
Och talar med hjältens strålkransade hamn.
Det är den götiska poesin, som här åsyftas. På samma sätt
heter det i Elegi (I, 253: 31—36):
1 Man skulle kunnat sätta i fråga att ordningen mellan stroferna blifvit
omkastad vid afskrifnigen, om icke Stagnelii dikter ofta uppvisade en dylik
vacklande inkoherens i kompositionen — ett drag som har sin naturliga
förklaring i de tveksamma slitningarna i hans inre.
2 Se Studier i Stagnelii ungdomslyrik, s. 120.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
