Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Bidrag till kännedomen om Kellgrens journalistiska verksamhet i Stockholmsposten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kellgrens journalistiska verksamhet i Stockholmsposten 87
ha presterat afgörande bevis. Hvad angår Paykullsrecensionen, är jag
fullt öfvertygad, att den ej skrifvits af Kellgren, som alls ej var
mäktig denna försiktigt afvägande, med rent litterära värden
räknande kritiska konst. Det förefaller mig som om Warburgs hypotes
om Leopold som författaren vore den riktiga.
En klass för sig bilda de recensioner, som äro riktade mot
"Christendomens Don Quichotter", för att begagna Kellgrens eget
uttryck i uppsatsen "Om swårigheten för en god Christen at wara
stor Poet" (se ned. s. 92). De variera samma tema, att man med
dåliga argument för kristendomens dogmer eller genom smaklöst
besjungande af det gudomliga tillfogar religionen värre afbräck än
de ifrigaste fritänkare kunna göra. Af dessa synes mig recensionen
öfver Ståhlbergs Nådespegel (1780 98) vara den, som säkrast kan
tillskrifvas Kellgren, som ju också af flera forskare antagits vara dess
författare. Dess påstående, att "intet ämne kan finnas mindre
fördelaktigt för en Poet, wore han ock den yppersta, än et Evangeliskt
Skaldeqwäde", är ju ungefär samma tes, som ligger till grund för
uppsatsen "Om swårigheten för en god Christen at wara stor Poet",
och det citat från Samuel Johnson, som afslutar recensionen,
innehåller ju flera af de argument, hvarmed Kellgren framdeles skall
styrka denna sats. Om man tillskrifver Kellgren denna recension,
så måste man också tillerkänna honom författarskapet till den
kritik öfver några versifierade "Långfredagstankar" i Lunds
Wecko-blad, som finnes införd i Stockholmsposten endast en vecka tidigare, i
1780 93 och — såsom redan Ljunggren observerat (I s. 92) —
innehåller exakt samma synpunkter, ehuru bättre och spetsigare
framställda. Författaren uppmanar här "nitälskande fäder" att "häldre
än at ifra mot wilfarelser, och at öfwertyga genom
Kämners-Rät-tens tilhjelp" bemöda sig att "hämma den flod af usla Theologiska
afhandlingar, både på vers och prose, hwarifrån det onda har sin
uprinnelse." Det är nämligen genom "de uselheter, som stundeligen
alstras i Theologiska ämnen", som religionen " lider långt mera
afbräck, än genom det fräckaste och grofwaste Atheisterie". Dylika
utfall mot de nitälskande prästernas benägenhet att i otid anlita
kämnersrätt ha vi ju redan förut funnit i Kellgrens uppsatser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
