Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Martin Lamm, Bidrag till kännedomen om Kellgrens journalistiska verksamhet i Stockholmsposten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kellgrens journalistiska verksamhet i Stockholmsposten 149
Menniskan ... Då ädle! igenkänn Snillets gudomliga röst; då, sök
ej förgäfves at qväfva en eld som lik åskans eld, ej skall slockna
forn han förtärt dig; då fölg dit öde: Blif stor — och olycklig."
Det är ingen tillfällighet att det här är Rousseaus genilära,
som inspirerat Kellgren, och än mindre att det är hans definition
af det musikaliska geniet, som varit hans förebild:1 "Ne cherche point,
jeune Artiste, ce que c’est que le Génie. En as-tu: tu le sens en
toi-même. N’en as-tu pas: tu ne le connoitras jamais ... Veux-tu
donc savoir si quelque étincelle de ce feu dévorant fanime? Cours,
vole à Naples écouter les chef-d’oeuvres de Léo, de Durante, de
JommélH, de Pergolëse. Si tes yeux s’emplissent de lannes, si tu
sens ton coeur palpiter, si des tressaillements fagitent, si
1’oppres-sion te suffoque dans tes transports, prends le Metastase et
tra-vaille . . . Mais si les charmes de ce grand Art te laissent tranquille,
si tu n’as ni délire, ni ravissement, si tu ne trouves que beau ce qui
transporte, oses-tu demander ce qu’est le Génie? Homme vulgaire,
ne profane point ce nom sublime. Que fimporteroit de le connoitre?
tu ne saurois le sentir: fais de la Musique françoise."
Den hänförelse, hvari Rousseau och Kellgren se det konstnärliga
geniets särmärke, är ej något nytt begrepp. Under termen
"entusiasm" hade det förekommit den klassicistiska estetiken, och t. o. m.
en så torr schematiker som Batteux2 har ägnat ett kapitel åt det.
Man kan ju också, såsom Sylwan3 framhållit, i Kellgrens tidigare
produktion finna ansatser till en likartad uppfattning. Så redan i
Åbotalets ord om passionerna som "de eldsvingar, på hvilka en
Poet plägar lyfta sig öfwer det låga och medelmåttiga".
Och dock måste man säga, att det från detta och likartade
torra framhållanden af att skaldens’fantasiskapelser, också de, bygga
på ett fysiologiskt underlag, "la sensibilité physique", för att begagna
Helvetius’ älsklingsterm, är ett stort steg till den uppfattning, som
förlägger geniets ursprung till den " djupa känslan af Sant och Rätt,
Godt och Ädelt", som anser att skalden först då eldas af "Snil-
1 Dictionnaire de Musique art. Génie.
2 Les Beaux Arts reduits, p. I ch. IV.
3 Johan Henrik Kellgren s. 95.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
