Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sixten Belfrage, Genombrottet i Lidners diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164 Sixten Belfrage
sin tids smak, sådan den då gestaltade sig i Sverige, och för den
stod det klart, att, skulle diktkonst vara egennamn och stafvas med
stor bokstaf, skulle det vara på franska. I Göttingen, där under
Hainbunds tid fransos var ett öknamn och fransk smak värd en
autodafé, går Lidner och lånar Voltaire från biblioteket för att få
mönster till den poetiska utformningen af sitt Gustaf-Adolfsdrama,
och när han omsider fullbordar sin förstling på det dramatiska
området, visar det sig, att han tacksamt anammat lärofadern. Det
var icke med några " Göttinger Musenalmanache" i fickorna Lidner
lämnade Tyskland, och den som tagit kännedom om dessa
Göttingenskaldernas vittra budbärare förvånar sig icke däröfver. Det gäller
att icke suggerera sig af det namn "Sturm und Dräng", som
gifvits äfven Göttingenskalderna, mindre, synes det mig, därför att det
är en passande karakteristik af dem själfva, — åtminstone om man
undantar deras patriotiska yra, för hvilken Lidner för resten stod
alldeles främmande, — än därför att de måste inordnas i ett visst
sammanhang med andra litterära företeelser i Tyskland.
Utplanterade man Lidners dikter här och hvar i "Göttinger
Musenalmanache", skulle man genast märka, att hvad Lidner ägde af Sturm
und Dräng var af ganska olika slag med hvad Göttingen hade.
Klart skulle då också springa i dagen, att Lidners diktning icke i
sin tillblifvelse hvilar på tysk grund utan på fransk och
fransk-engelsk.
Att Lidner mottagit intryck och impulser af åtskilliga slag i
Göttingen är visserligen sannolikt. Han var vid sin ankomst dit
blott 23 år, och icke blott ungdom gaf hans sinne lättrörlighet, han
var försedd med kungligt understöd att utbilda sig till litteratör,
hans temperament drog honom bort från den gängse diktningens
allfarvägar, — högst underligt skulle ha varit, om året i Göttingen
gått spårlöst förbi. Särskildt Werthersvärmeriet, som nu stod i
högsta flor, skulle, tycker man, slagit an besläktade strängar hos
den unge svensken. Men å andra sidan måste betonas, att de tyska
dragen i Lidners produktion under Paristiden äro både i och för
sig och framför allt relativt sedt tämligen obetydliga. I
Juliettebrefven saknas de, som vi sett, helt och hållet. I "Erik XIV" finns
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
