Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
192 Albert Nilsson
flychts salong. Man träffar äfven på enskilda tänkare, som omfatta
den lockeska sensualismen, t. ex. Anders Schönberg i den uppsats
han 1763 inför i Den Svenska Mercurius öfver Vitterhetsakademiens
i Berlin 1763 prisfråga: Om metafysiska sanningar i gemen och i
synnerhet första Grundsanningarna af Naturliga Theologien och
Moralen kunna föreställas med samma öfvertygande klarhet och
visshet som Geometriska sanningar. — Det är emellertid först på
1770-talet som empirismen börjar känna sig nog säker i sin ställning för
att på allvar öppna striden med den gamla skolfilosofien.
År 1771 öfvertog Christiernin, som då började närma sig
femtiotalet, Uppsalaprofessuren i teoretisk filosofi efter Frosterus. Detta
professorsombyte är märkligt så till vida att med Christiernin får
sensualismen sin förste målsman på en filosofisk lärostol hos oss.
Christiernin figurerar i vår lärdomshistoria med en gloria af komik om
hjässan för den sorgliga kamp han på ålderdomen förde mot
kantia-nismen; det bör likväl ej glömmas, att han ett par decennier
tidigare uträttade ett förtjänstfullt arbete genom att föra sina
lärjungar in i erfarenhetsfilosofien. Emellertid är Christiernins egen
filosofi ett konglomerat af gammalt och nytt. Kunskapsteoretiskt
står han väl på empirismens grund, men han införlifvade med sin
empirism wolffianismens teleologi. Naturen betraktade han enbart
som ett redskap att tjäna Guds planer. Hans filosofi är lika
genomsyrad af ett teologiskt betraktelsesätt som någonsin Wallerii
var. Om man genomgår de afhandlingar, som han presiderat för
under de första åren af sin professur och som han antingen själf
författat eller hjälpt till att författa, finner man sådana som De
universalitate gubernationis divinae, De differentia inter gloriam et
ma-jestatem divinam, Contra contemptatores religionis, De finibus divinis,
De natura creatorem illustrante, De decretis divinis. Redan titlarna
ange, att Christiernin trodde sig besitta en ganska intim kännedom
om de gudomliga hemligheterna och att filosofien till sist för honom
var en religionens tjänarinna.
Kort efter det Christiernin utnämnts till professor i metafysiken,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
