Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Albert Nilsson, Jakob Fredrik Neikter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Jakob Fredrik Neikter 245
står icke däruti at vi gifva ord för ord från et språk til et annat ty dà
förlora vi icke allenast det vackra i den auctor vi öfisätta utan ock som
oftast sjelfva meningen. Det är sens af en Auctor som vi böra gifva på
vårt språk när vi öf: sätta. Yi böra tänka efter huru Cicero skulle tält om
han varit Svänsk och tänkt det samma som han nu tänker och vid hvart
Svenskt ord eftersinna om det ordet är rät Svenska. Yidare böra vi
komma ihog at construction ordningen är hel olika i Svenskan med den som
är brukelig i Gr. och Latinet. De gamla satte et stort värde på numerus
el. Harmonien af språket. Cicero har haft faseligt besvär at få orden i
den ordning at Perioden skulle blifva välljudande, men om de Svenska orden
sättas i samma ordning som de stå i Ciceros Latin blifva de icke
välljudande utan skärrande, ty denna harmonien härrörer deraf at korta och långa
orden sättas i den ordning at de behaga örat. De orden som äro långa
och korta i Latinet äro icke det i Svenskan och tvärtom.
2:o Det andra skälet hvarföre de gamla öf: gingo oss i Yitterhet är
det at de lärde sig tänka på sit modersmål. Icke fördömmer jag det at vi
skola lära oss förstå de gamlas Philosophie på deras egit språk, men vi
äro aldrig i stånd at fatta deras tankar i fal vi icke förut lärt oss tänka
på vårt eget modersmål. Den som skal tänka bör hafva ord som han
tänker med. Sådana saker som vi icke hafva namn på hafva vi äfven
merendels ingen idée om; ty idéerne existera icke i hjernan om vi icke kan gifva
dem något namn. Hur faseligt svårt skal det icke gå at tänka på et språk
som vi ofulkomligt förstå och ponera at vi förstå Latin så väl efter 10 och
12 år at vi kunna tänka på Latin så är det faseligt at hindra folk at tänka
under 10 a 12 års tid.1 Men detta kunde hjelpas. Yi kunde på en gång
läsa Latin, Gr. och lära tänka om vi i scholorne hade bättre läromästare
som kunde tillika visa oss de vackra saker och vackra tankar jämnte det
at de lära oss glossorna. Men detta torde vara nog mycket begärt af en
Collega Scholae som ofta med 50 plåtar lön måste förrätta et besvärligaste
och minst hedrande men torde hända ganska vigtigt ämbete.
Yi läsa de gamla Auctorer endast för glossornas skuld men icke för
saken. Af Ciceros skrifter kan man lära mycken Philosophie och mycken
Critik. Hans bok de Officiis är en god Moral. Hans bok de Oratore
en förträffelig lärobok i Yältaligheten. Men få el. ingen läser dem at
lära saker utan blot för at veta om en glossa står i Cicero. Det kan
vara indifferent om en glossa står i Cicero el. icke ty et ord kan vara
godt Latin fast Cicero aldrig brukat det i synnerhet som Cicero sjelf
bekänner at han sammansmidt ny[a] Latinska ord som ingen annan hördt för
1 Öfverstruket: endast för at lära dem et språk, som de först efter
flera års tid skola få tänka på.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
