Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze? 91
Stiernhielmstraditionens makt öfver tanke och omdöme har kommit
kritiken att öfverskatta Br. Besw:s konstnärliga värde, ehuru den
poetiska gestaltningskraft, vi där finna, vid förutsättningslös
granskning alldeles afgjordt måste anses vittna om en skaldeindividualitet,
långt underlägsen mästarens. Dennes specifika mytologi finnes där
icke, liksom å andra sidan Br. Besw:s författare visar sig äga ett
natursinne, som Herculesskalden saknar. Mot Stiernhielm tala
vidare kraftiga språkliga skäl, hvilka dels tyda på att Br. Besw.
framgått ur en helt annan språklig miljö, dels också, jag syftar
härvid på ordvalet, ange en stilteoretisk ståndpunkt, som står i
skarpaste motsättning till Stiernhielms målmedvetna sträfvande att
rikta sitt modersmål genom fornspråkets ord och former. Jag har
äfven framhållit andra skillnader af stilistisk och syntaktisk natur.
Vidare kan en genomgående rytmisk olikhet uppvisas mellan Br.
Besw. och de Stiernhielmska hexameterdikterna. När jag slutligen
nämner en mot Stiernhielmsteorin stridande själf biografisk uppgift
i dikten, vidare den brist på märgfullhet och kraft, som förmärkes
i dess allvarliga delar, när man jämför med Hercules, tror jag mig
ha förebragt så talande bevis mot Stiernhielms författarskap, att det
ej längre synes mig möjligt att hålla på detsamma. Jag vill hoppas,
att denna uppfattning i det följande skall än mera bekräftas.
II.
Ifall nu traditionen om Stiernhielms författarskap till Br. Besw.,
som jag i det föregående sökt göra troligt, är oriktig, så återstår
då uppgiften att söka reda på den verklige författaren — en
uppgift både försvarlig ur den historiska rättvisans synpunkt och
litteraturhistoriskt och metodiskt intressant.
Vi stå sålunda inför ett problem, som tycks erbjuda dubbla
svårigheter och för hvars lösande ingen fast utgångspunkt själfklart
ger sig. Att gissa på någon af de mera bekanta 1600-talspoeterna
som Br. Besw:s skald, synes redan från början omöjligt, och då får
man våga det vanskliga företaget att bland den myllrande skaran
af numera glömda rimmare leta upp den man, i hvars drag vi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
