Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze? 93
och propter till Br. Besw. har tydligen ej fallit Castrén in, men
alldenstund Br. Besw. redan förut, både genom sina
Herculesimitationer och en del allmängods, icke tycktes vara ett verk af något
utomordentligt originalt geni, tycktes den mig ej så hädisk, och
den noggrannare pröfningen bekräftade den. Men att Castrén utan
vidare fastslog sin sats, är icke underligt, ty dikten börjar med en
rätt tydlig Herculesimitation, bortåt två foliosidor lång, som handlar
om Jason och Medea.
Först vill jag nu redogöra för dikten i fråga. Efter den nämnda
inledningen, alluderande på brudgummen, öfvergår författaren till
några allmänna betraktelser öfver det äkta ståndet, klandrar dem,
som håna och begabba det, prisar dess lycka, skildrar frieribestyren
och friarens fruktan att råka ut för en Xantippa, ger goda råd:
man skall först ta hänsyn till dygden, men om den tillkommande
är rik på fägring och denna jordens goda, så desto bättre —
1600-talets icke än föråldrade uppfattning! Vidare skildras, hur friaren
blir föremål för noggrann pröfning från jungfruns föräldrars sida,
därefter, om han icke befinnes för lätt, bröllopstillredelserna,
brölloppet med vigsel, måltid, dans och supande, hvarefter skalden slutar
med en lyckönskan till brudparet.
Dikten är behäftad med en viss formell otymplighet men är
raskt och lifligt skrifven, och författarens realistiska skildringar stå
i ett synnerligen starkt beroende af den Stiernhielmska stilen, hvars
egendomligheter han stundom öfverdrifver till skada för
framställningen. Min första tanke, när jag läste denna bröllopsdikt, var,
att den i själfva verket kan betraktas som själfva embryot till Br.
Besw. och att vi i Johannes Rudhelius — en i den svenska
litteraturhistorien hittills obekant skald — ha att se dess författare. Och
denna mening har jag under de fortsatta undersökningarna icke
funnit skäl att frångå.
Osannolikheten af det af Castrén fastslagna inflytandet från Br.
Besw. framgår till en början rätt tydligt genom en jämförelse mellan
författarens antagna beroende af denna dikt och det påtagliga
intrycket från Hercules. I slutet af denna afhandling aftrycker jag
Rudhelius’ dikt, och i dess inledande parti är det lätt att upptäcka.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
