Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Johan Nordström, Hvem har skrifvit Bröllopps Beswärs IhogKommelsze?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
118 Johan Nordström
b) dels i några ord med prefixet för-: t. ex. förhåller sig,
förvånad.
Rudh. Fr. L. v. 100: Anten aff förnähm Heeder och Slächt / eller sielf-
egne Dygder
ib. v. 121: Ty all sådana förnähma wärck sigh i Himmelen grunda.
Br. Besw. v. 270: Alt skall man tå kiöpa ther inn / oc läggia i förråd.
För öfrigt kan det anmärkas, att man öfverhufvud icke i Br.
Besw. kan upptäcka några drag af bestämdt uppsvensk
accentue-ring, hvilket man däremot tämligen säkert kan göra hos
Stiernhielm t. ex.
Here. v. 9: Som een Drijfwa sniö- / hwijt, medh Rosenfärgade Kinner1
Till förmån för sdml. gentemot uppl., som i många fall erbjuder
stora och förvillande likheter, tala i alla fall exempel som
Br. Besw. v. 236: Maten i Giästerna / Fodret i Hästarna / wédkasten upbränd /
ib. v. 200: Will icke det fullnog både Brud oc Brudgumme kosta?
Jag räknar härvid icke på möjligheten af att det första
exemplet uttalats med akutbetonad antepenultima, hvilket är särskildt
anmärkningsvärdt för sdml. Så kan det ha varit, men det förblir
i alla händelser oafgjordt. I alla fall är hufvudaccentens läge icke
uppsvensk; tvärtom är uttalet brudgumme synnerligen karakteristiskt
för bl. a. uppländskan.2
II. Vokalernas kvalitet.
1. Med utbredning isynnerhet i nordliga Sdml. och i Sdt. har
a öfvergått till ä framför r "tjockt" 1 f hons.
Br. Besw. uppvisar ett exempel härpå: v. 267 (A) tärfwas =
tarfvas, v. 26 (C) alstra = alstra.
En liknande öfvergång är vanlig äfven i Uppland, dock icke i
Åsunda, Simtuna, Torstuna, Hagunda, Lagunda och Trögd m. fl.
härader i södra delen af detta landskap.3
1 Jfr dock härom Fr. Sand wäll, Accentuering af komposita i 1600-talets
svenska, s. 57, Språk och Stil 1913.
1 Jfr härom t. ex. Hesselman, Sveamålen, s. 45.
3 E. Kruse, De lefvande folkmålen, s. 538 i publikationen Upland, utg. af
Hum. Vet. Samf. i Upps. Jfr äfven den mycket upplysande språkkartan, som
där är bifogad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
